Om det inte går att urinera töms urinblåsan antingen med intermittent kateterisering eller med kvarliggande kateter. Det finns många orsaker till att urinblåsan inte töms helt.
Orsaken till mer långvarig tömningsstörning av blåsan kan vara exempelvis diabetes, ryggmärgsskada eller en annan neurologisk sjukdom. Tillfälligt kan kvarliggande kateter användas till exempel när blåsans tömningsstörning beror på en förstorad prostata.
Intermittent kateterisering är det bästa sättet för att tömma urinblåsan, men om det inte går av en eller annan orsak måste man nöja sig med behandling med kvarliggande kateter. Et annat alternativ är även kateter som placeras genom bukväggen (s.k. "Cystofix"), vilket kan vara bekvämare för användaren än en kateter som placeras genom urinröret. I vissa situationen är kvarliggande kateter i urinröret det enda alternativet.