Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD): resurser

Psykiska faktorer har inte konstaterats förorsaka tarmsjukdomar men stress förorsakar fler sjukdomssymtom.

Med stress avses situationer där man riktar så många utmaningar och krav på människan att de resurser som finns för att anpassa sig, är tajta eller överskrids. Nästan alla positiva eller negativa förändringar kan vara stressande för en individ men all stress är inte skadligt. Människan klarar bättre av tillfällig stress och den förorsakar sällan problem men får människan att göra sitt bästa. Långvarig stress kan vara ogynnsam.

Även små pauser och stunder då man inte belastas är dagligen viktiga om stressen förlängs. För att minska på stressen passar det för vissa att motionera, för andra att läsa en bok, göra avslappningsövningar eller laga mat. Det viktigaste är att man hittar ett lämpligt sätt att slappna av och ser till att man varje dag inkluderar stunder för att minska stress. Små handlingar och stunder har betydelse när de sker regelbundet.

Trötthet kan vara ett symtom vid en inflammatorisk tarmsjukdom. I synnerhet i en aktiv sjukdomsfas kan det förekomma mer trötthet.

Trötthet kan bero på bland annat lågt hemoglobin, en aktiv inflammation, medicinering, för lite sömn eller att man vaknar på natten på grund av symtomen. Konstant smärta, stress och ångest kan också ge ökad trötthet.

Ibland kan helt vardagliga saker såsom utmaningar i familjelivet, ensidig kost, för lite motion och ålder förorsaka trötthet. Trötthet beror inte nödvändigtvis alltid på sjukdomen.

Vårdtrötthet kan höra till en långvarig sjukdom. Begreppet vårdtrötthet betyder att man är trött på att konstant vårda sjukdomen, samt trötthet och utmattning som behandlingarna förorsakar och som inte lättar med sömn eller vila. Tillfälliga känslor av vårdtrötthet är förståeliga men om de blir långvariga lönar det sig att ta upp saken med vårdpersonalen.

Motion inverkar på den allmänna välfärden på ett övergripande sätt. Regelbunden och mångsidig motion främjar funktionsförmågan och hälsan. Regelbunden motion upprätthåller förutom den fysiska konditionen även det psykiska välbefinnandet. En god fysisk kondition kan hjälpa att orka bättre i sjukdomens aktiva fas. Ibland kan sjukdomens aktiva fas ta på krafterna. Då är det viktigt att du lyssnar på din egen kropp och rör på dig enligt ditt mående.

Insjuknandet i en kronisk sjukdom förorsakar naturligtvis förändringar i humöret. I synnerhet om man insjuknar som ung kan det vara tufft.

En långvarig sjukdom är oftast svår att hantera. Både livssituationen som förändrats med sjukdomen och rädslorna som sjukdomen förorsakar belastar ofta den psykisk hälsan. En god behandling av tarmsjukdomen förebygger också psykiska problem.

Den egna personligheten, livserfarenheten och sjukdomens svårighetsgrad påverkar hur lätt eller svårt det är att anpassa sig till att leva med sjukdomen. Efter den första chocken struktureras sakerna vanligen upp på nytt och vardagen börjar rulla på.

Inflammatoriska tarmsjukdomar syns inte utanpå så närstående kan ha svårt att förstå hur det känns för den som insjuknat och hurudana känningar som hör till sjukdomen. Därför är det viktigt att prata och berätta om hur det känns. Att prata är också viktigt för närstående: det är även bra att de pratar om sina tankar, oroskänslor och rädslor.

Om de psykiska problemen är utmanande kan man få hjälp av en psykolog, psykiatrisk sjukskötare eller en psykiater.

Kamratstöd hjälper att orka med sjukdomen. IBD ja muut suolistosairaudet ry organiserar kamratstöd som är avsett för de som insjuknat i tarmsjukdomar och deras närstående och det är öppet för alla.