En bristning i främre korsbandet är vanligtvis en idrottsrelaterad olycka. Det är vanligare hos kvinnor är hos män. Detta beror på skillnader i anatomi och muskelstyrka.
En bristning av det främre korsbandet (ACL) kan orsaka instabilitet i knät.
Om inga andra skador är associerade med bristningen kan situationen övervakas. Läkaren kan fatta ett vårdbeslut när svullnaden och smärtan har minskat.
Läkaren hänvisar en till antingen röntgen- eller magnetundersökning utifrån undersökningen. Om det ansamlas mycket blod i knät (blodknä) måste man särskilt utreda att det inte finns någon fraktur i knät.
Vattenlöpning är ett bra sätt att rehabilitera lederna.
Behandlingen kan delas upp i kirurgisk behandling eller icke-kirurgisk behandling (konservativ behandling). Bristningens svårighetsgrad och andra skador (broskskador och meniskskador) påverkar valet av behandling. En skada i bakre korsbandet är mycket ovanligare än en skada på det främre korsbandet.
Ungefär hälften av de unga patienterna behandlas utan kirurgi. Icke-kirurgisk behandling innebär att man behandlar den initiala smärtan, till exempel med antiinflammatoriska smärtstillande medel, stärker lårmusklerna och tränar muskelkontrollen.
Operationen utförs som en titthålsoperation och patientens egna senor används som transplantat.
Efter skadan kan knät röras som vanligt och vanligtvis kan man lägga vikt på benet i den mån smärtan tillåter. Under de första veckorna behövs kryckor.
Återställande av muskelstyrka och rörlighet är hörnstenarna i rehabiliteringen. Det är viktigt att behandla smärtan och svullnaden för att möjliggöra daglig träning.
Individuella anvisningar för postoperativ rehabilitering fås av en fysioterapeut.
Det krävs tid och tålamod att återhämta sig efter en operation av det främre korsbandet. Det är säkert att träna hårt först när läkaren ger dig tillåtelse, vanligtvis 6 månader efter operationen.
Det kan ta upp till ett år för muskelkonditionen att återställas.
Uppdaterad 12.9.2019
