Läkaren kontrollerar patienten och den symtomgivande fotens eller handens rörlighet. Läkaren undersöker också om det i ledens yttre form har skett förändringar och om smärtan eller stelheten i leden har en mer omfattande inverkan på extremitetens ställning. Läkaren undersöker även rörelseomfånget och muskelstyrkan i leden.
Brosket ses inte på röntgenbilden eftersom det till skillnad från ben inte innehåller kalk. Brosket ses därför som en mörk springa mellan benen i leden. När artrosen fortskrider försvinner ledbrosket och ledmellanrummet smalnar.
Vid långt utvecklad artros har ledmellanrummet försvunnit och ben rör vid ben. Förutom avsmalnat ledmellanrum visar röntgenbilden även ofta benutväxter (osteofyter) som är godartade benutskott i benhinnan. I benändorna kan man även se missbildningar och ökad förkalkning (skleros).
När läkaren ställer diagnosen gör hen även en bedömning av om patientens symtom påverkas av följande:
en inflammatorisk ledsjukdom såsom reumatisk sjukdom eller gikt
inflammation i senor och ledkapsel
ledrelaterad orsak såsom bristningar eller osteonekros i menisken i knäet
belastningstillstånd och skelettumörer.
När är det dags att gå till läkare på grund av ledvärken?
En ortoped är en specialistläkare som kan bedöma omfattningen av dina ledbesvär och vilken behandling som är lämplig för dig. Till exempel din egen hälsovårdscentral kan ge dig en remiss till ortopedmottagningen.
Vad händer efter mottagningen?
Om läkaren konstaterar att du har artros får du anvisningar och information om lämplig behandling för din situation. Din behandling kan vara
Läkaren kan också ge dig information om hjälpmedel.