Vid ingreppet som görs via ljumskvenen isoleras de impulsalstrande områdena i lungvenernas rotområde från den övriga förmaksvävnaden med hjälp av antingen radiofrekvensenergi eller en kryoballong (kyla).
Resultaten av kateterablation är goda hos rätt valda patienter och efter ingreppet kan man ofta minska dosen av antiarytmika eller till och med helt sätta ut behandlingen med antiarytmika.
Antikoagulationsbehandlingen måste dock fortsättas, med undantag för de patienter som konstaterats ha låg risk för stroke. Ingreppet är förknippat med en risk för komplikationer, varför kateterablation i allmänhet inte är den första behandlingen vid förmaksflimmer. Behovet av invasiv kateterburen behandling och patientens lämplighet för ingreppet bedöms av en kardiolog som är insatt i behandlingen av rytmrubbningar.