Här hittar du allmänna anvisningar för behandling av magsjuka vid typ 1 diabetes och annan insulinbrist t.ex. typ 2 diabetes, där basinsulin eller multiinjektionsbehandling används. Observera dock att magsjuka och kräkningar hos en person som har insulinberoende diabetes kan vara ett symtom på syraförgiftning, inte magsjuka.
Magsjuka och insulinberoende diabetes
I en akut sjukdom ökar behovet av insulin och i regel blir blodsockervärdet högre, men vid magsjuka kan absorptionen av kolhydrater försämras och blodsockervärdet i stället sjunka.
Om du har typ 1 diabetes eller annan insulinbrist ska du aldrig låta bli att injicera basinsulinet, även om ditt blodsocker försöker sjunka vid magsjuka. Vid behov kan du minska dosen basinsulin med 20-30%. Om blodsockret tenderar att sjunka, ät små portioner kolhydrater i lätt absorberad form, t.ex. sockerrika saftsoppar, i täta intervall utan insulin. På så sätt kan du ersätta måltiderna under sjukdomstiden. Efter behov kan du administera snabbverkande insulin endast i korrigeringsdoser med 2–4 timmars intervall.
Se till att du får i dig tillräckligt med vätska och kolhydrater under spy- och diarrésjukdomen, även om maten inte smakar. För vuxna personer rekommenderas minst 150 gram kolhydrater i någon form. Mineralvatten, utspädd juice, kött- eller grönsaksbuljong, saftsoppor o.d. är till hjälp för att hålla kroppens vätskebalans under kontroll. Intag av kolhydrater i små portioner med korta intervall ersätter måltider.
Under sjukdagar bör vuxna personer dricka minst 2–3 liter vätska för att förhindra uttorkning. Vid behov kan man också använda apotekens pulverpreparat för vätskebehandling vid diarré. Apotekspersonalen ger råd om hur dessa används.
Kontrollera blodsockervärdet med 2–4 timmars intervall. Om blodsockervärdet är normalt eller lågt kan ketonvärdet vara något förhöjt i samband med illamående och kräkningar, men i allmänhet under 1 mmol/l. Det är fråga om "hungersyror" som kräver mer kolhydrater för att neutraliseras, och kolhydraterna behöver i sin tur en dos snabbverkande insulin.
Feber ökar behovet av insulin. Feber vid kräksjuka eller diarré kan leda till en kraftig höjning i blodsockernivån. I detta fall ska insulindoserna höjas enligt blodsockervärdena i egenmätningarna.
En person som får insulinbehandling ska omedelbart söka sig till akuten, om hen drabbas av en så svår magsjuka att varken mat eller dryck hålls i kroppen på grund av kräkningar eller om diarrén ger vattnig och riklig avföring.
Om du lider av typ 1 eller annan insulinberoende diabetes, kom alltid ihåg att magsmärta och kräkningar kan vara ett symptom på syraförgiftning och inte på en motsjukdom. Kontrollera alltid ketoner om du har magbesvär.
Ta alltid ditt basinsulin
Om du har typ 1 diabetes eller annan insulinbrist ska du aldrig låta bli att injicera basinsulinet, även om ditt blodsocker försöker sjunka vid magsjuka. Vid behov kan du minska dosen basinsulin med 20-30%. Om blodsockret tenderar att sjunka, ät små portioner kolhydrater i lätt absorberad form, t.ex. sockerrika saftsoppar, i täta intervall utan insulin. På så sätt kan du ersätta måltiderna under sjukdomstiden. Efter behov kan du administera snabbverkande insulin endast i korrigeringsdoser med 2–4 timmars intervall.
Mat och dryck vid magsjuka
Se till att du får i dig tillräckligt med vätska och kolhydrater under spy- och diarrésjukdomen, även om maten inte smakar. För vuxna personer rekommenderas minst 150 gram kolhydrater i någon form. Mineralvatten, utspädd juice, kött- eller grönsaksbuljong, saftsoppor o.d. är till hjälp för att hålla kroppens vätskebalans under kontroll. Intag av kolhydrater i små portioner med korta intervall ersätter måltider.
Under sjukdagar bör vuxna personer dricka minst 2–3 liter vätska för att förhindra uttorkning. Vid behov kan man också använda apotekens pulverpreparat för vätskebehandling vid diarré. Apotekspersonalen ger råd om hur dessa används.
Uppföljning av blodsockervärdet vid magsjuka
Kontrollera blodsockervärdet med 2–4 timmars intervall. Om blodsockervärdet är normalt eller lågt kan ketonvärdet vara något förhöjt i samband med illamående och kräkningar, men i allmänhet under 1 mmol/l. Det är fråga om "hungersyror" som kräver mer kolhydrater för att neutraliseras, och kolhydraterna behöver i sin tur en dos snabbverkande insulin.
Feber ökar behovet av insulin. Feber vid kräksjuka eller diarré kan leda till en kraftig höjning i blodsockernivån. I detta fall ska insulindoserna höjas enligt blodsockervärdena i egenmätningarna.
När ska man åka till akuten?
En person som får insulinbehandling ska omedelbart söka sig till akuten, om hen drabbas av en så svår magsjuka att varken mat eller dryck hålls i kroppen på grund av kräkningar eller om diarrén ger vattnig och riklig avföring.
Om du lider av typ 1 eller annan insulinberoende diabetes, kom alltid ihåg att magsmärta och kräkningar kan vara ett symptom på syraförgiftning och inte på en motsjukdom. Kontrollera alltid ketoner om du har magbesvär.
Uppdaterad 7.3.2025