Ajankohtainen

En helhetssyn på bemötandet av en demenssjuk lindrar smärtupplevelsen

Publicerad 20.3.2024 14.05

När befolkningen blir äldre ökar antalet demenssjukdomar. Högre ålder ger också fler smärtor. När en människa inte kan beskriva sin smärta verbalt är det viktigt att följa med kroppsspråket och eventuella beteendemässiga symtom.

I takt med åldrandet minskar ofta intensiteten i smärtförnimmelsen. Å andra sidan försvagar åldrandet förmågan att stå ut med långvarig smärta. Typ och fas av demenssjukdom påverkar hur personen upplever och uttrycker smärta, och därför är det viktigt att bedöma smärtsituationen individuellt.

Smärtmedicinering för personer med demenssjukdom

Olika läkemedel bevaras längre i en äldre kropp än i en yngre. Detta beror på att leverns förmåga att spjälka och njurarnas förmåga att rensa ut läkemedel blir svagare med åldern. Ibland kan det lagras för mycket läkemedel i kroppen vilket kan leda till skadeverkningar eller till och med förgiftningssymtom. Därför är det särskilt viktigt att att läkemedelsdoseringen har planerats korrekt och att läkemedlen tas enligt läkarens anvisningar. Det går att testa läkemedlets verkan på en demenssjuk person under en kort provperiod. Under försöket följer man noggrant upp vilken inverkan läkemedlet har på personens beteende.

Läkemedelsfri smärtlindring är viktig också vid behandling av smärta hos en demenssjuk patient. Metoder som passar alla patienter är till exempel lägesbehandling samt värme- och kylbehandling. Att lyssna på musik kan också lindra smärtan hos en demenssjuk patient och ha en lugnande inverkan.

En helhetssyn på bemötandet är avgörande

Demenssjukdomar försvagar människans förmåga att uttrycka och beskriva smärta, vilket i sin tur påverkar vårdpersonalens möjligheter att behandla smärtan på rätt sätt. Obehandlad smärta hos en demenssjuk person kan bland annat ge upphov till förvirring, ökad känslighet för beröring och allmän irritabilitet.

Om en äldre person med demenssjukdom inte kan uttrycka sig verbalt är det viktigt att tolka kroppens budskap, såsom ansiktsuttryck, undvikande beteende, oro, svettning och ljud som till exempel jämmer, stön och skrik. Dessutom är det särskilt viktigt att ha en helhetssyn på en smärtpatient med demenssjukdom, och bemöta hen som en vuxen patient som man lyssnar på, tar hänsyn till och respekterar.

I Smärtkontrollhuset och Hjärnhuset i Hälsobyn finns mera information om smärta och demenssjukdom hos äldre personer.