Regnbågshinneinflammation (irit)

Regnbågshinneinflammation, det vill säga irit är en inflammation i den främre delen av ögat. Irit hör till inflammationerna i ögats korioidea. Andra inflammationer i korioidea är inflammation i mellersta delen av ögat, det vill säga vitrit och inflammation av ögats bakre del, det vill säga korioretinit.

Uveit kan dyka upp var som helst i korioidea. De svarta flagorna på bilden beskriver inflammationscellerna inuti och i de främre delarna av ögat.

Uveit är en allmän benämning på inflammationer i korioidea

Uveit är inte en enskild sjukdom, utan ett samlingsnamn för inflammationer i regnbågshinnan, strålkroppen och korioidea. Uveit är en inflammation som är medfödd eller som orsakats av en bakterie, ett virus eller någon annan yttre faktor. Medfödd uveit är en autoimmun sjukdom, det vill säga en sjukdom som är besläktad med reumatism.

Det är också vanligt att reumatiker har uveit, men vanligare är det att få uveit utan något bakgrundsskäl. Uveit som orsakats av en yttre faktor är tämligen ovanligt i Finland.

Uveit kan förekomma en gång, återkomma eller förbli en permanent inflammation. Inflammationen kan förekomma i ett öga åt gången eller samtidigt i båda ögonen. Även om den vanligaste insjukningsåldern är 20–50 år kan uveit även förekomma hos barn och åldringar.

Symptom

Symptom på irit

Plötslig regnbågshinneinflammation, det vill säga irit, orsakar inflammationssymptom i ögat, såsom rodnad, smärtor, rinnande ögon och ljuskänslighet. Regnbågshinneinflammation kan göra pupillen liten och deformerad. Var i ögonen hör inte till symptomen för regnbågshinneinflammation. Långvarig regnbågshinneinflammation är ofta symptomfri.

Övriga typer av uveit

Vitrit orsakar rörliga grumlingar i synfältet och korioretinit områden av synförlust i synfältet. Samtliga typer av uveit kan vara förknippade med försämrad synskärpa.

Diagnosticering och uppföljning

Irit och andra typer av uveit diagnosticeras genom en mikroskopundersökning som görs av ögonläkare. Uppföljningsintervallerna för uveit beror på hur kraftig inflammationen är. Vid uppföljningen undersöks även eventuella andra ögonsjukdomar förknippade med uveit, såsom hornhinneproblem, starr, glaukom och förändringar i ögonbotten.

Behandling

Ögondroppar med till och med en timmes intervaller

Ögonläkaren ansvarar för behandlingen av irit och andra typer av uveit. Behandlingen beror på vad som har orsakat uveiten och var denna finns. Vanligtvis inleds behandlingen med ögondroppar som innehåller kortison och vid behov med kortisontabletter. Under de första veckorna droppas kortisondroppar i ögat med mycket täta intervaller. För att pupillen inte ska bli deformerad eller liten efter inflammationen kan man sätta droppar som utvidgar pupillen i ögat. Vid behov läggs kortisonet i vävnaden intill ögat eller inuti ögat, såvida sjukdomen inte läker vid vården hemma.

Individuell behandling

Om uveiten är förknippad med någon yttre faktor behandlas den efter orsaken med antibiotika, virus- eller svampläkemedel. Adjuvanta problem, såsom svullnad på näthinnans skarpa område, påverkar den valda vårdlinjen.

Behandlingen kräver engagemang

Behandlingen av akut irit och uveit varar vanligtvis i flera veckor och för att behandlingen ska lyckas krävs det att patienten engagerar sig i vården. Långvarig autoimmun uveit som inte fås under kontroll med hjälp av kortison behandlas med läkemedel mot reumatism och avstötning, som kan ges i form av tabletter, injektioner och intravenöst.

 

Kyllä

Uppdaterad  2.12.2019