Ögondroppar används regelbundet och dagligen
Ögondroppar avsedda för behandling av glaukom används vanligtvis 1–2 gånger per dag, beroende på preparatet. I början av behandlingen kan det hända att ögondropparna orsakar sveda och rodnad i ögonen, men oftast lindras symptomen med tiden.
Användningen av ögonläkemedel kan kännas frustrerande, framför allt i det symptomfria inledande skedet av sjukdomen. Det är dock viktigt att förstå att den av läkaren ordinerade behandlingen förebygger och bromsar försämringen av synförmågan. Sjukdomen förutsätter livslång behandling och regelbunden uppföljning.
Trycket inne i ögat upprätthålls av kammarvätskan som ögat producerar. Läkemedlen sänker ögontrycket antingen genom att minska produktionen av vätskan som cirkulerar inne i ögat eller genom att öka dräneringen från ögat.
Olika läkemedel för glaukom
Det finns flera olika ögonläkemedel och varje patient får den individuellt mest lämpliga läkemedelsbehandlingen. För att uppnå en tillräckligt låg trycknivå används vid behov en kombination av flera olika läkemedel.Inför planeringen av behandlingen är det viktigt att känna till eventuella allergier och astma
Många gånger räcker det inte med endast ett läkemedel för glaukom för att sänka ögontrycket tillräckligt och många patienter använder flera olika läkemedel. Det finns ingen anledning till att samtidigt använda två läkemedel från samma läkemedelsgrupp utan vid kombinationsbehandling väljs ett verkande ämne från vardera läkemedelsgruppen. Av många läkemedel finns det fasta kombinationsprodukter på marknaden.
| Haitarin otsikkotaso | 2 |
| Prostaglandinanaloger | Prostaglandinanaloger är effektivare och numera de vanligaste läkemedlen för glaukom. I Finland finns fyra prostaglandinpreparat på marknaden och dessa är latanoprost, travoprost, bimatoprost och tafluprost. Dropparna doseras en gång per dag, tätare dosering ger ingen nytta, utan effekten kan till och med försämras. |
| Betablockerare | Betablockerare kan användas i form av ögondroppar för behandling av glaukom. Det finns två läkemedel; timolol och betaxolol. Betablockerare doseras vanligtvis två gånger per dag. Av timolol finns det även ett preparat som absorberas långsamt (s.k. depotdroppar) samt ett geléaktigt preparat, som kan doseras en gång per dag. |
| Acetazolamid | Acetazolamid är det enda ögontrycksläkemedlet som intas oralt. Acetazolamid har många bieffekter särskilt vid långvarig användning, vilket begränsar användningen av det. |
| Dorzolamid och brinzolamid | Utöver acetazolamid finns dorzolamid och brinzolamid, som är ögondroppar med samma verkan. Det finns ingen nytta med att kombinera läkemedel som tas lokalt och oralt under en längre period. Ögondropparnas bieffekter är vanligtvis lindrigare än vid tablettbehandling. |
| Brimonidin och apraklonidin | Brimonidin och apraklonidin minskar produktionen av kammarvätska och kan även öka utflödet av den. Brimonidin lämpar sig inte för behandling av glaukom hos barn. Apraklonidin är avsett för kortvarigt bruk, eftersom dess effekt försämras vid regelbunden användning. Dessutom kan detta läkemedel irritera ögonen och lätt ge upphov till allergiska reaktioner. |
| Pilokarpin | Pilokarpin är det äldsta läkemedlet som är i bruk. Numera används det särskilt vid behandling av trångvinkelglaukom och akut trångvinkelglaukom. Pilokarpin minskar pupillen och kan hos yngre personer försämra ögats anpassningsförmåga. |
Eventuella allergisymptom
Alla glaukomläkemedel kan orsaka allergiska symptom i bindhinnan eller huden kring ögonen. Dessutom kan patienter bli känsliga för konserveringsmedlet i dropparna (bensalkoniumklorid). Flera av läkemedlen finns tillgängliga som ögondroppspreparat utan konserveringsmedel, förpackade i pipetter eller specialflaskor och dessutom har bensalkoniumkloridet i en del av dropparna ersatts med ett annat slags konserveringsmedel.
Direkt efter att patienten har tagit ögondropparna, är det bra att trycka på ögonvrårna vid näsroten (tårkanalerna) i några minuter för att minska de systemiska effekterna.