I takt med att människan åldras blir det stegvis svårare att se på nära håll. De flesta personer över 40 år kan läsa liten text på nära avstånd bättre med hjälp av läsglasögon.
Ålderssynthet förekommer oavsett om personen lider av när- eller långsynthet eller astigmatism. Närsynta klarar sig ofta längre utan läsglasögon, medan långsynta på motsvarande sätt kan behöva läsglasögon redan i ett tidigare skede. Lässynen försvagas vanligtvis fram till 60–70 års ålder, varpå den vanligtvis stannar på en viss nivå.
Symtom
Grumlig närsynthet som tröttar ut och belastar ögonen är ett tidigt tecken som tyder på ålderssynthet. Ålderssynthet framträder som svårighet att läsa liten text på nära avstånd. Det går att läsa fram till en viss gräns genom att föra texten längre bort. Ett tecken på detta är att man bland annat försöker läsa dagstidningen på ett så långt avstånd som möjligt.
Personer som använder minusglasögon (närsynta) märker själva att de ser att läsa bättre utan glasögon eller låter glasögonen glida längre ner på näsan.
Ålderssynthet kan även orsaka huvudverk och trötthet, då man är tvungen att fokusera blicken i flera timmar.
De flesta lägger märke till dessa symtom själva och uppsöker en optiker eller en privat ögonläkare om de så vill. Vid närmare undersökningar fastställs de bästa möjliga läsglasögon.
Behandling
För att underlätta tillvaron vid ålderssynthet kan patienten skaffa glasögon. Ordinering av glasögon hör inte till den offentliga hälso- och sjukvården.
I samband med ålderssynthet skaffar vissa på egen hand billiga plusglasögon och ser bättre med dem. Då man vid ålderssynthet skaffar sina första glasögon bör man besöka antingen en optiker eller en privat ögonläkare, i synnerhet om man inte tidigare varit på ögonundersökning. På detta sätt kan man i god tid upptäcka sjukdomar som äventyrar synen och inleda behandling (till exempel åldersförändringar i ögonbottnen och glaukom).