Behovet av glasögon beror på utöver ögats brytningsförmåga även på barnets ålder och huruvida barnet har en ögonsjukdom, funktionell synnedsättning, det vill säga amblyopi eller någon annan ögonsjukdom. Ögonläkaren bedömer glasögonbehovet och ger recept på glasögonens styrka individuellt och med beaktande av ovan nämnda omständigheter.
Upp till skolåldern kontrolleras glasögonens styrka och glasögonen förnyas vanligtvis en gång per år. I skolåldern förlängs ofta glasögonens livslängd, eftersom ögats brytningsförmåga inte ändras och glasögonbågarna inte lika snabbt blir för små.
| Haitarin otsikkotaso | 2 |
| Brytningsförmåga hos barns ögon | Ögat hos en nyfödd är betydligt långsynt, det vill säga har ”plus”. Då talar man om hyperopi. Linsen inuti barnets öga har en effektiv anpassningsförmåga, med hjälp av vilken bilden kan göras skarp även utan korrigerande glas. Långsyntheten minskar när barnet växer, men ännu när skolan börjar är brytningsförmågan hos en betydande del av barnen i klass +2 dioptrier*. Åldersenlig långsynthet hos barn behöver vanligtvis inte korrigeras med glasögon. I högstadieåldern blir många ungdomar närsynta och behöver glasögon för att kunna se tydligt på avstånd. *Dioptri är måttenheten för optisk brytningsförmåga. Ögats brytningsfel och linsstyrkan hos glasögon anges som dioptrier. Som enhet är dioptri det inverterade värdet av meter, det vill säga 1 m-1. Läs mer om brytningsfel, det vill säga närsynthet (myopi), långsynthet (hyperopi), refraktionsfel (astigmatism) och skillnad i brytningsförmåga mellan ögonen (anisometropi): |
| Specialkrav på glasögon för barn | Barn är ofta aktivare och livligare än vuxna och anatomiskt sett är deras näsrygg lägre och öron relativt mindre än hos vuxna. Dessa faktorer ställer specialkrav på glasögonbågar för barn, vilka bör väljas med omsorg och med hjälp av en expert. Glasögonen bör sitta rätt. De får inte vara för spända, hänga på näsan eller vara sneda. Glasögon som sitter dåligt försämrar optiken och gör glasögonen mindre bekväma att använda och försämrar således glasögonbehandlingen. Glasögonen sitter bättre med hjälp av ett fast nässtycke och flexibla bågar. Då man skaffar glasögonbågar ska man även lyssna till användarens åsikter. Barnet går med på att använda glasögonen om hen tycker om bågen. |
| Glasögonskötsel | Det lönar sig att tvätta glasögonen regelbundet med rengöringsmedel avsedda för glasögon eller med utspätt diskmedel. För att torka linserna kan man använda en mikrofiberduk eller mjukt papper som inte luddar. En optiker kan vid behov underhålla glasögonen och kontrollera att de sitter rätt. Delar som slits, såsom näskuddarna, kan vid behov bytas ut. Det lönar sig att förvara glasögonen i ett fodral för att förhindra att de får repor. Het ånga och eldlågor kan skada glasögonens yta. |
| Linstyper för glasögon | Det finns flera olika linstyper som grovt indelas enligt följande: - enstyrkelinser (enbart korrigering av antingen lång- eller närsynthet)
- bifokala linser (korrigering av såväl lång- som närsynthet, plusglas som fönster i linsens nedre del)
- multifokala linser, det vill säga progressiva linser (korrigering av såväl lång- som närsynthet, ingen gräns för plusglaset)
- solglasögon och polariserande glasögon
- prismaglasögon.
Linsmaterialet för barn är alltid plast. Linserna bör även ha hård yta för att förhindra repor. Trots en bra yta får barns glasögon repor då de används, och man är tvungen att förnya dem oftare än vuxnas glasögon. PrismaglasPrismaglasögon är ett behandlingsalternativ vid skelning. Prismaglasögon kan bestå av endast prismalinser eller en kombination av prisma och brytningskorrigerande egenskaper. Utöver permanenta prismalinser kan man även få löstagbara prismahinnor i plast som kan användas tillfälligt genom att fästa dem i glasögonlinsen. Prismaglasögonens styrka bestäms alltid individuellt. |