Vad är skelning?

Skelning avser ett tillstånd där ögonen inte riktas åt samma håll. Skelning kan uppstå och förekomma i vilken ålder som helst och kan göra det antingen gradvis eller plötsligt.

Olika typer av skelning

Skelning visar sig vanligtvis antingen som utåtskelning eller inåtskelning och skelningen kan vara antingen konstant eller dold. I folkmun kan skelning ibland kallas för att titta i kors.

Skelning kan uppstå och förekomma i vilken ålder som helst och kan göra det antingen gradvis eller plötsligt.

Hos spädbarn övar sig synsystemet ännu på sin funktion och därför kan det vara ganska vanligt med tillfällig skelning. När barnet är cirka fyra månader gammalt ska ögonen redan för det mesta vara framåtriktade och därför bör en skelning som är synlig hela tiden alltid undersökas av en ögonläkare.

Inåtskelning

Förekommer i alla åldrar

Hos små barn och spädbarn förekommer skelning vanligtvis i form av inåtskelning, det vill säga att det ena ögat tittar inåt (mot näsan) antingen ibland eller kontinuerligt. En sådan skelning kan minska betydligt eller till och med försvinna helt i takt med att barnet växer.

Läs mer:

Det finns flera olika undertyper av inåtskelning

Det finns flera olika undertyper av inåtskelning och vissa typer av inåtskelning kan vara förknippade med kraftig översynthet. Vid sådan inåtskelning är korrekta glasögon ofta en tillräcklig (och den enda möjliga) behandlingsform. För vissa typer av skelning, såsom medfödd inåtskelning, är operation den enda behandlingsmetoden. En lämplig och individuell vård planeras på ögonläkarmottagningen beroende på patientens ålder och typen av inåtskelning.

Utåtskelning

Förekommer i alla åldrar

Utåtskelning förekommer ofta i cirka 3–5-årsåldern, men kan även vara medfödd eller besvära eller förekomma först i vuxen ålder. Utåtskelning kan många gånger börja som dold skelning, öka i takt med att barnet växer och förändras till tidvis utåtskelning, som vanligtvis visar sig när man tittar på långt håll, eller till och med till permanent och konstant utåtskelning.

Hos vuxna och större barn eller ungdomar förekommer dold skelning ofta och vanligtvis orsakar skelningen inga besvär, men hos vissa kan den ge symptom. Tidvis utåtskelning är förknippad med benägenhet till ljuskänslighet och blinkningar och att ena ögat stängs, särskilt i starkt ljus.

Behandlingen är individuell

En lämplig och individuell vård planeras beroende på patientens ålder och typen av utåtskelning. Ofta blir behandlingen operation, men också glasögon eller ortoptiska övningar kan komma på fråga.

Dold eller konstant skelning?

Dold skelning

Vid dold skelning är ögonens förmåga att hålla sig raka bra och skelningen syns inte utåt. Det är tämligen vanligt med dold skelning. Den naturliga och bekvämaste positionen för skelande ögon är tillståndet då skelningen är konstant.

Oftast syns dold skelning mycket sällan och orsakar inga märkbara symptom, men det är vanligt att ögonen blir trötta eller påfrestade, dessutom kan skelningen ibland synas vid trötthet. Om skelningen ändå är konstant och ögat vid trötthet hela tiden rör sig mot ögats ytterkant, måste personen anstränga sig för att rikta ögonen åt samma håll.

Dold skelning kan orsaka symptom såsom huvudvärk, ögonvärk, tillfälligt dubbelseende, hoppande rader eller bokstäver eller att huvudet lutar. I dessa fall bör en hälsovårdare eller allmänläkare utesluta möjligheten att det är skelning och om skelning konstateras, finns det anledning för personen att uppsöka en ögonläkare.

Lätt, symptomfri skelning behandlas inte, men dold skelning som uppvisar symptom kan orsaka svårigheter med arbete som kräver noggrann läsning och med skolgången, och därför blir det ibland nödvändigt att korrigera skelningen med glasögon eller en operation.

Uppenbar, det vill säga synlig skelning

En konstant, det vill säga synlig skelning syns direkt när man tittar på personen. En sådan konstant skelning kan förekomma i bara ena ögat eller växelvis i båda ögonen. En konstant skelning kan ge upphov till symptom på dubbelseende. En konstant, tydligt synlig skelning kan även ha en negativ inverkan i sociala situationer.

Övrig skelning

Skelning kan även vara att det ena ögat riktas uppåt eller nedåt, eller att det ena eller båda ögonen skelar i roterande rörelse.

Vid vissa typer av skelningar visar sig eller förvärras skelningen då ögonen tittar åt ett visst håll. En del av sådana skelningar beror på att nerverna som styr ögonmusklerna (delvis) har förlamats eller att ögonmusklerna har begränsad rörlighet.

Läs mer:

Ofta känner man inte till orsaken till skelningen

Enligt den moderna uppfattningen orsakas större delen av skelningen av en dåligt känd avvikelse i kontrollen av ögonrörelserna. Skelning kan vara ärftligt.

Skelning kan bero på ett brytningsfel som inte har korrigerats (såsom översynthet), ett synfel, andra ögon- och allmänna sjukdomar samt förlamning av muskler som styr ögat, som kan vara ett tillstånd som är medfött eller uppstått senare, till exempel till följd av en olycka.​

Läs mer:


Nästa sida​​

  

 

Uppdaterad  2.12.2019 10.41