Symptom, upptäckt och undersökning av skelning

Skelning kan ge upphov till symptom som till exempel påfrestning av ögonen, huvudvärk, dubbelseende, hoppande rader vid läsning och benägenhet att luta huvudet. Skelningen kan upptäckas antingen hemma eller vid en hälsoundersökning.

Symptom på skelning

Den naturliga och bekvämaste positionen för skelande ögon är tillståndet då skelningen är konstant. Till det här viloläget söker sig ögonen till en början oftast då personen är trött eller hens energinivå annars sjunker. När ögon som har benägenhet att skela är raka, jobbar ögonmusklerna för att hålla ögonen raka.

Detta ansträngningsarbete kan orsaka bland annat följande symptom:

  • påfrestade ögon
  • huvudvärk
  • dubbelseende
  • hoppande rader vid läsning eller
  • benägenhet att luta huvudet.

De vanligaste symptomen på ögon som tidigare varit raka och som plötsligt börjat skela är dubbelseende, huvudvändning eller huvudlutning. I sådana här akuta situationer kan det även krävas undersökningar av neurolog eller barnneurolog.

Att upptäcka skelning

Föräldrar upptäcker ofta skelning hos barnet hemmavid eller ibland kan skelningen upptäckas som bifynd vid rådgivningsbyrån eller i samband med en skolundersökning.

Konstant skelning är lättare att upptäcka, eftersom när det ena ögat är rakt, så skelar det andra ögat konstant åt ett avvikande håll (inåt, utåt, uppåt eller nedåt). Dold skelning kan ibland vid trötthet ändras till konstant skelning.

Undersökning av skelning

Närmare undersökningar görs inom primärvården, det vill säga till exempel på din egen hälsostation och vid behov på en ögonläkarmottagning.

Vid besök hos ögonläkare utreds när skelningen uppstod och eventuella andra ögon- och synsymptom samt kontrolleras synskärpan, typen av skelning och eventuella brytningsfel. Efter att droppar som utvidgar pupillerna har satts i ögonen undersöks ögats uppbyggnad och ögonbottnarna.

Lamptest

Konstant skelning konstateras ofta med ett lamptest. Speglingen av ljuskällan syns i mitten av pupillen på ögat som ser rakt in i ljuset och den andra speglingen syns beroende på skelningens riktning i inre, yttre, nedre eller övre kanten på ögat som skelar eller i motsvarande riktningar utanför pupillen (om skelningen är urskiljningsbar).


Om det skelande ögats ljusspegling syns i den inre kanten av pupillen eller regnbågshinnan är det fråga om utåtskelning. Om den avvikande ljusspeglingen å andra sidan syns i den yttre kanten av pupillen eller regnbågshinnan är det fråga om inåtskelning.

Test med förtäckning av ögat

Dold skelning upptäcks vanligtvis vid trötthet eller vid test med förtäckning av ögat hos läkare. Vid test med förtäckning av ena ögat förhindras ögonens samverkan och man kan observera ögonens position både då de är förtäckta och inte förtäckta.

Om ögat vid förtäckningstestet gör en korrigerande rörelse utifrån och inåt är det fråga om utåtskelning och om den korrigerande rörelsen syns inifrån och utåt är det fråga om inåtskelning.

Övriga undersökninga

På rådgivningsbyrån kontrolleras i fråga om skelning synskärpan (nära och på håll, synskärpa med båda ögonen och båda ögonen separat) samt ögonens rörelser.

På ögonläkarmottagningen undersöks synskärpan, ögonens brytningsförmåga (glasögonstyrka), graden av skelning (d.v.s. skelningsvinkel), ögonens rörlighet och samspel (bl.a. stereosyn). Ibland görs ytterligare undersökningar bland annat i form av en ögonrörelsekarta, fotografier och dubbelseendetest.

 

Föregående sidaNästa sida

​​
 

Uppdaterad  2.12.2019 10.51