Lokala behandlingar i munnen
Om salivutsöndringen finns kvar rekommenderas en tillräcklig vätsketillförsel och användning av salivstimulerande medel, t.ex. xylitoltuggummi, fluortuggummi, -tabletter och livsmedel som ska tuggas, t.ex. morötter. Om den egna salivutsöndringen är mycket låg bör man använda salivsubstitut, t.ex. geler, munvatten, sprayer och sugtabletter. Munnen bör sköljas med vatten, bordsalt eller kamomillte. Vid svåra symtom kan man också skölja munnen med fet mjölk eller grädde, men dessa bör inte användas regelbundet eller sväljas på grund av de mättade fettsyrorna som de innehåller. Efter tandborstning kan man vid mycket svåra fall av muntorrhet ta en sked paraffin, olivolja eller annan matolja i munnen. Oljan kan sedan appliceras på munslemhinnan med en bomullspinne. Oljans smak kan förbättras med en droppe pepparmynta. Fråga din apotekare om produkter för muntorrhet. Fuktkrämer är receptfria och du bör leta efter den rätta för dig.
Vid muntorrhet är det viktigt med regelbundna tandläkarbesök eftersom en minskad salivutsöndring innebär en risk för karies och tandköttssjukdomar. Tänderna skyddas också av fluorid-, xylitol- och klorhexidinpreparat.
Behandling med tabletter
För torrhet i mun och ögon finns det också ett läkemedelspreparat i tablettformat, pilokarpin. Pilokarpintabletter är på 5 mg och tas fyra gånger om dagen. De kan lindra symtom på torrhet och öka körtelutsöndringen i viss mån. Läkemedlet används inte i stor utsträckning i Finland eftersom det är relativt dyrt, det ersätts inte, doseringen är frekvent och läkemedlet kan orsaka biverkningar såsom svettning, rodnad, huvudvärk, ökat behov av urinering, hjärtklappning och andnöd. Läkemedlet får inte användas vid t.ex. allvarlig hjärt-, lung- eller njursjukdom. Traditionella antireumatiska läkemedel har inte visat sig ha någon större effekt på torrhetssymtom.