Undersökning av patient med misstänkt ledgångsreumatism

Vid undersökningen av misstänkt ledgångsreumatism gör läkaren mångsidiga observationer om patientens rörlighet och ledernas funktion.

Under undersökningen klär patienten vanligtvis av sig allt utom underkläderna, och läkaren gör observationer om patientens rörlighet. Läkaren lyssnar på patientens hjärta och lungor, mäter blodtrycket och kontrollerar huden och naglarna.

Begränsad rörlighet och ömhet vid extrema rörelser kan avslöja en inflammerad led. Då patienten sitter på undersökningsbordet ber läkaren hen lyfta armarna för att kunna bedöma symtom i axellederna. Läkaren ber patienten sträcka och böja armbågarna, föra ihop handflatorna och sedan handryggarna och slutligen knyta händerna. Symtom i knogarnas leder testas genom att trycka ihop händerna. Om en vuxen person kan knyta hela sin hand utan smärta finns det vanligtvis ingen reumatoid artrit i fingrarnas leder eller senor.

Lederna i de nedre extremiteterna undersöks i ryggliggande: läkaren undersöker rörelseomfånget i höften, knäna och fotlederna. Ömhet i trampdynan kommer fram genom att man klämmer på den. Om det förekommer begränsad rörlighet eller ömhet i en viss led undersöks den noggrannare.

En inflammerad led är tryckkänslig och kan kännas mjuk och svullen. På reumapolikliniken har läkaren en ultraljudsapparat för att kontrollera förekomsten av överlopps ledvätska och ökat blodflöde i ledhinnan. Ett prov på ledvätskan tas från den svullna leden och samtidigt kan leden behandlas lokalt med glukortikoid.

Om patientens huvudsakliga symtom är utbredd smärta utan tecken på ledinflammation kan det vara fråga om fibromyalgi. För att upptäcka fibromyalgi kan patienten testas för smärtpunkter.

Uppdaterad  10.1.2023

Kyllä