Akut tarmblödning vid användning av antiinflammatoriska läkemedel kräver omedelbar sjukhusvård.

Om långvarig kortisonbehandling avslutas för fort kan det leda till binjureinsufficiens, vilket försämrar allmänkonditionen märkbart. Patienten kan ha feber och ofta aktiveras även de reumatiska symptomen. Kortisonbehandlingen måste snabbt återupptas och man ska utan dröjsmål uppsöka vård för att få en bedömning av läkemedelsbehandlingen.

Vissa medicineringar, till exempel sulfasalazin och metotrexat, kan förorsaka benmärgssuppression som visar sig som en akut minskning av vita blodkroppar och trombocyter. Allmänna symptom kan då vara hög feber och halsont. Uppsök vård omedelbart.

Om kraftigt förhöjda levervärden (över tre gånger högre än referensvärdet) framkommer i läkemedelsbehandlingens uppföljningsprover, kontakta läkare eller skötare inom primärvården utan dröjsmål.

Allergiska reaktioner på läkemedelsbehandlingen kan visa sig som kliande hudutslag, blåsor i munnen och svullna slemhinnor, rodnad och klåda på handflatorna och fotbottnen, andnöd och feber. Uppsök vård omedelbart.

Numera är det ovanligt att läkemedelsbehandling måste avslutas helt och hållet i samband med operationer. Däremot kan ett uppehåll i läkemedelsbehandlingen vara nödvändigt i synnerhet inför stora operationer. Läkemedelsbehandlingen kan återupptas efter operationen, då såret har läkt.
Uppehåll i behandlingen avtalas med opererande kirurg och vårdande enhet.

Innan läkemedelsbehandlingen påbörjas kartlägger man tidigare vaccinationer och strävar efter att komplettera dem.
Mer detaljerad information om vaccinationer finns i Det nationella vaccinationsprogrammet, Institutet för Hälsa och Välfärd (THL), vaccinationsinstruktioner.

Säsongsinfluensavaccin rekommenderas.

Vanliga infektioner, till exempel förkylning, behandlas på samma sätt som hos andra. Man behöver inte göra ett uppehåll i läkemedelsbehandlingen. Om man misstänker en allvarlig bakterieinfektion, till exempel lunginflammation, rosfeber eller blodförgiftning, måste man göra ett uppehåll i läkemedelsbehandlingen i synnerhet då det gäller biologiska läkemedel. I sådana fall ska man uppsöka vård omedelbart.

Att sköta allmänhygienen genom omsorgsfull handtvätt är en förutsättning för att kunna balansera reumabehandlingen.

Regelbunden tandkontroll och omsorgsfull daglig vård av tänderna är viktiga.

Rökning ökar risken för infektioner vid antireumatisk läkemedelsbehandling.

Reumatiska sjukdomar kan vara förknippade med en ökad risk för cancer. Detta i synnerhet om man inte har lyckats dämpa kroppens inflammation: Till exempel vid svår och långvarig ledgångsreumatism har man kunnat konstatera en ökad risk för cancer i den lymfatiska vävnaden. Därför är den bästa förebyggande vården en läkemedelsbehandling som dämpar den reumatiska inflammationen tillräckligt väl.

Långvarig cyklofosfamidbehandling, som används i synnerhet vid vaskuliter, kan innebära en ökad risk för cancer i urinblåsan.

Om någon form av cancer uppkommer under läkemedelsbehandlingen måste den fortsatta behandlingen bedömas individuellt genom dialog mellan reumatolog, den läkare som ansvarar för cancerbehandlingen och patienten.

Om patienten redan har någon form av cancer som har behandlats, ska reumamedicineringen bedömas noggrant genom dialog mellan reumatolog, den läkare som ansvarar för cancerbehandlingen och patienten.

Rökning är en betydande riskfaktor för flera olika former av cancer. Patienter uppmuntras att sluta röka (THL)

Innan en resa ska reumatikern ta de vaccinationer som rekommenderas i Det nationella vaccinationsprogrammet (Reumaförbundet).

Eftersom reumatiska sjukdomar är förknippade med en ökad risk för infektioner är handhygienen speciellt viktig på resor.

Det är bra att undvika intag av oupphettad mat och drycker som inte är på flaska. Isbitar som är gjorda på annat än flaskvatten kan även utgöra en infektionsrisk.

Frukter kan ätas efter att de tvättats och skalats noggrant.

Eventuella blåsor på fötterna bör skyddas noggrant.

Solskydd är speciellt viktigt för SLE-patienter.

Ledgångsreumatism och ankyloserande spondylit utgör sällan ett hinder för graviditet och förlossning. Målet är att dämpa inflammationsaktiviteten i kroppen innan man blir gravid.

 Läkemedelsbehandling under graviditeten planeras i samarbete med reumatolog. Vid vissa systemiska sjukdomar, till exempel systemisk lupus erythematosus, är uppföljning på mödrapolikliniken nödvändig.

Amning uppmuntras. Den antireumatiska läkemedelsbehandlingen måste vara trygg för barnet och moderns läkemedelsbehandling måste vara tillräcklig för att den reumatiska inflammationen ska hållas lugn. Ofta planeras även läkemedelsbehandlingen under förlossningen och amningen individuellt.

Reumatiska sjukdomar (Kvinnohuset)