Reumaortopedi

Målet med reumaortopedi är att bibehålla funktionsförmågan. Trots att läkemedelsbehandlingen har utvecklats är reumaortopedin en central del av behandlingen mot reuma.

Allmänt

Målet med reumaortopedi är att bibehålla eller förbättra funktionsförmågan och lindra smärta, samt förebygga vävnadsskador. Funktionsförmågan kan förutom av smärta hämmas av att ledernas rörlighet begränsas, felställningar, överrörliga leder och senbristningar eller nerver som kommer i kläm. Bland annat smärta, nedsatt funktionsförmåga, hudskador eller hotande hudskador, samt framskridande eller hotande vävnadskador kan vara orsaker för operation.
En operationsordning planeras i samarbete med sådana patienter som har problem med flera leder. I operationsordningen beaktar man ledsymptomens allvarlighetsgrad, hotande vävnadsskada och dessutom hur väl rehabiliteringen efter operationen lyckas. Även reumans aktivitetsgrad och läkemedelsbehandlingen ska tas i beaktande vid planering av operation.

Indelning av reumaortopediska operationer

Reumaortopediska åtgärder kan indelas i förebyggande åtgärder (rengöring av leder och senor) och reparerande åtgärder, till exempel steloperationer, ledproteskirurgi och andra kirurgiska åtgärder (till exempel frigöring av nerver, avlägsnande av reumaknölar, avlägsnande av kalkansamlingar under huden).

Rengöringsoperationer

Genom operationer där man rengör ledhinnan kan man effektivt lindra ledsmärta och svullnad, men åtgärden stoppar inte nödvändigtvis de skador som ledinflammationen orsakar. En rengöringsoperation ger ingen långvarig nytta om ledens broskyta är illa medfaren. Vid inflammation i senskidan (tenosynovit) genomförs rengöringar av handens och handledens samt vristens och fotbladets senor för att behandla smärta och funktionsbegränsning. Den vanligaste rengöringsoperationen är rengöring av fingrarnas böjsena, vilket minskar stelheten i fingrarna. Seninflammation kan orsaka skador i senorna. Om man inte kan dämpa inflammationen genom läkemedelsbehandling och lokala injektioner, ska en rengöringsoperation övervägas.

Steloperationer

Genom en steloperation kan en svårt skadad led bli smärtfri och extremitetens funktionsförmåga förbättras. Genom steloperation kan man även åtgärda smärtsamma och svåra felställningar eller förebygga att de blir värre, samt stabilisera överrörliga leder. Oftast stelopereras handleder, den nedre vristleden, stortån, mittdelen på fotbladet och fingrar, samt hals- och bröstryggraden. En steloperationer kan även vara delvis, till exempel i handleden och vristleden. I sådana fall finns det rörlighet kvar i leden efter operationen. Fotdynan kan ofta ha svåra felställningar och dessa åtgärdas vanligen genom steloperation av stortån i kombination med korrigerande operationer av de övriga tårnas ställning.
Målet med operationen är att förhindra en sådan rörelse av leden som är smärtsam. Vid steloperationer avlägsnas den slitna ledens brosk, benen sätts ihop och fästs stadigt med skruvar, skivor eller piggar. Ibland behövs bentransplantation för att fylla områden som angripits av osteoporos, eller till exempel för att bibehålla helhetslängden på ett finger. Bentransplantatet kan tas från patientens egen höftbenskam, från en så kallad benbank, eller så kan syntetiska benproteser användas.

Ledprotesoperationer

De skador på ledbrosket och den erosion i den omgivande benstommen som ledinflammation förorsakar kan orsaka rörlighetsbegränsningar, felaktiga ställningar, instabilitet och svikt i lederna, samt smärta. Sådana problem ger orsak att överväga operation. Den största delen av reumaortopediska operationer idag är ledprotesoperationer. Under operationen ersätts det skadade ledbrosket och benändarna ersätts med ledproteser.

Ledprotesoperationer i de övre extremiteterna

Ledprotesoperation i axeln lindrar smärta effektivt, men hur väl rörligheten återställs beror på utgångsläget. Ju sämre skick de omgivande mjukvävnaderna är i, desto mindre är rörelseomfånget som kan återställas. Dagliga funktioner underlättas dock väsentligt tack vare operationen. Benstrukturens och rotatorkuffens skick påverkar valet av ledprotes. När det gäller en total axelprotes beläggs skulderbladets ledyta med en komponent i plast som huvudsakligen fästs med cement. Skaftdelen fästs i allmänhet genom benbildning, men även en skaftdel som fästs med cement kan användas. Man är tvungen att använda specialproteser, till exempel omvända axelproteser, då rotatorkuffen som håller ledprotesen i sin grop har skadats så att den inte längre kan åtgärdas.

Med protesoperation av armbågsleden uppnår man också god smärtlindring. Trots att ökningen av armbågsledens rörlighet beror på utgångsläget, kan man numera ofta få väldigt goda funktionella resultat. De skadade ledytorna ersätts med en ledprotes med halvgångjärn av metall och plast och ledprotesen gjuts fast med cement.

 En handledsprotes är aktuell i synnerhet om den andra handleden redan är stelopererad. Steloperation av den ena handleden förorsakar en lätt funktionsstörning, men steloperation av bägge handleder ökar funktionssvårigheten. Vid protesoperation av handleden avlägsnas en del av handledens ben så att protesen får plats och kan fästas i mellanhandsbenen. Den del av ledprotesen som är av titan och plast fästs vid strålbenet. Målet med handledens protesoperation är ökad funktion och en smärtfri och rörlig handled. Med hjälp av ledprotesen kan handleden förutom att sträcka och böja sig även röra sig lite i sidled och också underarmens rotationsrörelser bibehålls. Genom protesoperationen underlättas griprörelser och presskraften förbättras, vilket gör det lättare att klara av vardagliga funktioner.

Långvariga inflammationer i knogen orsakar skador på leden eller rörelsebegränsningar, felställningar och smärta. Långt framskridna förändringar kan behandlas genom protesoperation, vars mål är att förbättra handens funktion, griprörelse och att lindra smärta.  Målet är att förbättra knogens rörlighet så att den blir mer funktionsduglig och felställningar korrigeras, vilket underlättar vardagliga aktiviteter. Vid operationen avlägsnas de skadade benhinnorna från knoglederna och ersätts med silikonproteser. Samtidigt är målet att balansera knogledernas mjukvävnad och vid behov utföra en rengöringsoperation.

Symptom på en framskridande inflammation i tummens grundled är smärta, nedsatt gripkraft, minskad rörlighet och felställning. Smärtan märks speciellt vid pincettgrepp. Man försöker bibehålla rörligheten i tummens grundled genom att ersätta den med ledprotes eller en boll av senvävnad, som görs av patientens egen sena. Ledprotes i tummen består av delar som fästs i handlovsbenet och tummens mellanhandsben.
Kontinuerlig inflammation, smärta och svullnad i de mellersta fingerlederna kan behandlas med protesoperation. Den skadade leden ersätts med ledproteser i metall som antingen gjuts fast med cement eller fästs genom förbening.

Målet med protesoperation av fingret är att förbättra handens funktion, gripkraft och lindra smärta. Fingerfärdigheten och pincettgreppet förbättras och därigenom blir de vardagliga funktionerna lättare att klara av.

Protesoperationer i de nedre extremiteterna

Då en långt framskriden ledskada orsakar smärta och värk eller begränsar rörligheten avsevärt övervägs protesoperationer i de nedre extremiteterna.


 

Protesoperation av höften ger oftast utmärkt resultat. Höften blir smärtfri och rörligheten antingen bibehålls eller förbättras. Höftprotesen består av en lårdel och en panndel. Ledprotesens glidytor är antingen kombinationer av ett ledhuvud i metall eller keramik och en polyetenskål eller ett keramikhuvud och en keramikskål. Höftprotesen kan fästas genast med cement, eller utan cement genom förbening med protesytan. Man väljer ut den ledprotes som passar bäst för varje enskild patient.


En ledprotes kan läggas in för att korrigera felaktiga ställningar i knät, förbättra knäts rörlighet och stabilitet, samt för att eliminera inflammation och smärta. En lyckad protesoperation ger lättnad under flera års tid. Värken försvinner, svårigheter att gå korrigeras och ledens rörlighet förbättras. Vid operationen ersätts det skadade brosket och de skadade benändarna med en ledprotes som består av en lårdel och en underbensdel och vid behov en knäskålsdel.

Protesens lår- och underbensdel är i metall och glidytan mellan dem är i polyetenplast. Knäprotesen fästs med bencement.
Förändringar i vristen och fotbladet är vanliga orsaker till svårigheter att gå. Det finns skäl till protesoperation då värk, svullnad och rörlighetsbegränsning eller felställning försvårar vardagen och nattsömnen.

Protesoperation av vristen är ett alternativ till steloperation. Valet av operationsmetod påverkas av typen av felställning och fotens blodcirkulation. Förutom att lindra smärta är målet med protesoperationen att uppnå normal gång. Vid operationen avlägsnas de skadade ledytorna och ersätts med ledkomponenter i metall och en plastdel.

 

Uppdaterad  24.5.2019 10.18