Smärta hos den palliativa patienten

Smärta är ett av de vanligaste symtomen hos patienter med obotlig cancer. Smärtor kan också vara förknippade med andra långt framskridna kroniska sjukdomar.

​Smärta är ett vanligt symtom i långt framskridna sjukdomar. Det är ett av de vanligaste symtomen hos patienter med avancerad cancer, men även andra långt framskridna kroniska sjukdomar orsakar smärta.

Patientens egen bedömning av smärtans intensitet och störningsgrad är en bra utgångspunkt för behandlingen av smärtan. Läkemedelsbehandlingen och den övriga smärtbehandlinga planeras individuellt för varje patient.

Haitarin otsikkotaso2
Orsaker

Vävnadsskada

Smärtan uppstår allt som oftast till följd av en vävnadsskada, till exempel till följd av ett sår eller en krosskada. Smärta i muskel- och rörelseorganen, till exempel artros eller osteoporos kan orsaka vävnadsskada. Orsaken till smärta hos patienter med långt framskriden cancer är ofta vävnadsskada som orsakas av tumören eller att tumören pressar på kringliggande vävnader.

Nervskada

Om nervstrukturen skadas eller blir i kläm uppstår nervsmärta eller neuropatisk smärta. Orsaken till nervkompressionen kan vara en cancertumör eller till exempel att nervroten i samband med en kotfraktur blivit i kläm. Nervskadan kan uppstå till exempel till följd av en skada i det perifera nervsystemet som orsakats av diabetes, stroke eller bältros.

Smärtkontrollhuset innehåller mera information om smärta, såsom varför vi känner smärta och hur smärtkänslan uppstår.

Bedömning av smärta

Upplevelsen av smärta är individuell. Endast patienten själv kan tillförlitligt bedöma den.

Smärtan borde bedömas regelbundet. Det är också bra att bedöma smärtan i olika situationer, till exempel i vila och i rörelse. Till exempel skelettmetastaser eller artros orsakar lätt kraftig smärta i rörelse, men i vila är smärtan lindrigare. Bedömning av smärtan före intag av smärtstillande läkemedel och därefter gör det lättare att bedöma läkemedlets effekt.

Många andra faktorer, till exempel ett försvagat allmäntillstånd, andra symtom som påverkar måendet, samt sinnesstämning och social situation kan påverka smärtans intensitet och störningsgrad. Upplevelsen av smärta är alltså mångfasetterad. Man talar om total smärta eller totalt lidande.

Måttstockar för bedömning av smärta

Vid bedömning av smärtans intensitet och störningsgrad kan man använda olika skalor såsom verbal (lindrig, måttlig, hård, outhärdlig), numerisk 0–10 (0 betyder smärtfritt tillstånd och 10 beskriver värsta möjliga smärta) eller VAS-mätare (10 cm lång skala). Om patienten inte själv kan uttrycka smärta, kan smärtan bedömas genom att observera patientens miner (rynkar på pannan, grimaserar), ljud patienten ger ifrån sig (jämrar sig, kvider), andning, kroppsställning (undviker att röra på smärtstället, spänner sig, stelnar) och rastlöshet.

Smärtans natur

Vid bedömning av smärta bör man också ta i beaktande smärtans natur, varaktighet (kontinuerlig, anfallsvist förekommande) och omfattning. Dov eller molande smärta är ofta tecken på smärta som orsakas av vävnadsskada, medan brännande, skärande eller stötartad smärta eller utstrålande smärta kan vara tecken på nervskada. Som hjälp för att lokalisera smärtan kan man använda en smärtritning, där man markerar stället där smärtan känns.

Faktorer som orsakar eller förvärrar smärtan (till exempel rörelse, matintag, tömning av tarmen) och å andra sidan faktorer som lindrar smärtan (vila, värme, kyla) tas i beaktande, eftersom de kan tala om orsaken till smärtan och även underlätta planerandet av behandlingen.

Associerade förnimmelser

För att reda ut vad som orsakar smärtan är det bra att veta huruvida andra symtom, såsom förändringar i känseln (till exempel känselbortfall, överkänslighet eller förvanskning av känseln) eller illamående är associerade med smärtan.

Behandling

Smärtbehandlingen planeras alltid individuellt. Smärtan kan behandlas med smärtstillande läkemedel eller läkemedelsfria metoder, såsom fysioterapeutiska metoder och smärtkontroll. Ibland behövs även ingripande smärtbehandlingsmetoder, såsom bedövningar eller kirurgiska metoder.

Val av behandling

Orsaken till smärtan, smärtans natur och smärtans intensitet påverkar valet av smärtbehandlingen. Paracetamol och antiinflammatoriska läkemedel är vanliga smärtstillande läkemedel som används för, i synnerhet kronisk, lindrig smärta som orsakas av något annat än cancersjukdomar. Vid behov kan även medelstarka smärtstillande läkemedel användas.

Cancersjukdomar orsakar ofta kraftig smärta. För att lindra denna används morfinliknande smärtstillande läkemedel. I livets slutskede är många sjukdomar, till exempel hjärtsvikt och kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, associerade med smärta som kan lindras med morfinliknande smärtstillande läkemedel.

Smärtlindring i livets slutskede

Så länge som patienten orkar, kan hen ta de smärtstillande läkemedlen oralt. Då hälsan eller förmågan att svälja försvagas går man ofta över till att dosera smärtstillande läkemedel och läkemedel som väljs enligt symtom under huden.

Starka smärtstillande läkemedel används i livets slutskede även för andra sjukdomar på samma sätt som för cancerpatienter. På det sättet tryggas bra vård i livets slutskede för alla döende patienter.

Om smärtan trots bra smärtlindring är outhärdlig kan den döende patienten sövas ned under de sista levnadsdagarna (palliativ sedering) för att hen inte ska behöva uthärda smärtan.

Behandling av cancersmärta

Läkemedelsbehandling av cancersmärta

Cancersmärta behandlas ofta med morfinliknande starka smärtstillande läkemedel eller opioider. De lindrar effektivt även kraftig smärta. Man strävar efter att för varje patient hitta en medicinering som bäst lindrar just hens smärta med beaktande av eventuella andra symtom.

Opioider doseras vanligtvis oralt som tabletter, kapslar eller lösningar. Till en början ges små doser av läkemedlet regelbundet, varefter doserna gradvis höjs tills smärtlindringen är tillräcklig. Eftersom smärtans intensitet ofta varierar under dagen kan man vid sidan av den regelbundna smärtstillande medicineringen använda snabbverkande smärtstillande läkemedel som patienten kan ta en förutbestämd dos av vid plötslig smärta. Det är viktigt att ta läkemedlen enligt anvisningarna för att smärtan inte ska begränsa livet.

Opioidernas vanligaste biverkningar är förstoppning och muntorrhet. Därför ska man tillsammans med opioider alltid använda medicinering som förebygger förstoppning. I början kan även illamående och trötthet förekomma, men dessa symtom är ofta tillfälliga. En förebyggande behandling av biverkningar är viktig för att behandlingen av smärtan ska lyckas.

Effekten av behandlingen av smärtan uppföljs vid den vårdande enheten. Om smärtan inte lindras tillräckligt med den för ändamålet avsedda doseringen eller biverkningar förekommer är det bra att kontakta den vårdande enheten för omvärdering av behandlingen av smärtan.

Om patienten inte kan svälja läkemedlen till exempel på grund av illamående eller försämrat allmäntillstånd, kan smärtstillande läkemedel doseras på andra sätt, till exempel via ett plåster som läggs på huden, fortlöpande dropp eller under huden.

Vid behandling av kraftig smärta kan man använda specialtekniker, såsom spinal behandling av smärta där man med hjälp av en kateter doserar smärtstillande läkemedel eller bedövningsmedel i spinalområdet som omger ryggmärgen. Denna metod kan användas till exempel vid behandling av smärta som orsakas av cancer som har spridit sig till bäckenområdet.

Både smärtstillande medicinering som ges under huden och i spinalområdet kan doseras hemma när den lämpliga dosen har fastställts. Läkemedlen doseras med en läkemedelsdoserare via en s.k. pump, som man vid behov även kan ta extra doser från. Läkemedelsdoseraren ryms bra i till exempel fickan och förhindrar därför inte att man rör sig.

Strålbehandling vid behandling av cancersmärta

Strålbehandling är ett effektivt sätt att behandla cancersmärta. Till exempel smärta som orsakas av skelettmetastaser behandlas ofta med strålbehandling, men även andra tumörer (till exempel i hjärnan, lungorna, huden, lymfkörtlarna, organ i bäckenet) kan effektivt strålbehandlas.

I många fall räcker det med en behandlingsgång för att lindra smärtan, men ibland behövs en serie på flera (5–10) behandlingsgånger. Strålbehandlingens smärtstillande effekt uppkommer cirka två veckor efter behandlingen, ibland snabbare. Effekten varar i flera månader. I början av strålbehandlingen kan smärtan tillta, om strålbehandlingen orsakar svullnad i vävnaderna som omger tumören. Det är bra att förbereda sig på detta med snabbverkande smärtstillande läkemedel och ibland även en kortisonkur enligt strålbehandlingsläkarens anvisningar. Om smärtan kommer tillbaka efter strålbehandlingen kan behandlingen vanligtvis upprepas.

Strålbehandlingen görs på Enheter för cancersjukdomar. Behandlingen föregås av datortomografi för planering av behandlingsområdet. Strålbehandlingen tar bara några minuter åt gången och man kan inte se, höra eller känna strålningen.

Under strålbehandlingen är patienten i en på förhand tillverkad form eller mjuk madrass för att ställningen ska vara den samma under varje behandlingsgång. Under strålbehandlingen är vårdpersonalen i ett annat rum, men man kan tala med dem och de följer patienten på en skärm.

Strålbehandlingen förutsätter därför att patienten orkar vara stilla under hela behandlingen, förstår vad som pågår och kan följa anvisningar. En patient som är i väldigt dåligt skick eller döende orkar inte komma till strålbehandlingen och hinner inte få någon nytta av den. Då lindras smärtan med läkemedel.

Egenvård

Varje patient upplever smärtan på sitt eget sätt. Endast patienten själv kan bedöma smärtans intensitet och hurdan störning den orsakar i det dagliga livet. Det är viktigt att berätta om smärtan för vårdpersonalen och den behandlande läkaren. Vid bedömning av smärtan kan man använda olika måttstockar, där smärtans intensitet och störningsgrad antingen meddelas på en sifferskala (0–10), muntligt eller på en skala.

Grunden för en lyckad smärtbehandling är att använda smärtmedicineringen i enlighet med anvisningarna. Smärtkontrollhuset innehåller ytterligare information om och anvisningar för en lyckad behandling av smärta och frågor som ofta kommer upp i samband med den.

Smärtan kan förorsaka depression och ångest och som värst begränsa livet. Patientens anhöriga har en viktig roll genom att lyssna och stöda. Man kan lindra upplevelsen av smärta genom att rikta uppmärksamheten mot till exempel att umgås med anhöriga, lyssna på musik eller titta på tv. Övningar i avslappning och medveten närvaro förbättrar smärthanteringen genom att minska stressen och spänningar i kroppen.

 

Kyllä

Uppdaterad  16.11.2022