Allmänt
En brännskada är en vävnadsskada orsakad av ett varmt eller frätande ämne. Vanligen orsakas en brännskada av het vätska, ånga eller ett hett föremål. Andra orsaker kan vara eld, elektricitet, kemiskt frätande ämne eller strålning (till exempel solens UV-strålning). Skadan är desto större ju längre man har blivit utsatt och beroende på hur hett det som orsakat varit.
Vid en
första gradens brännskada är symptomen hudens rodnad, svullnad och smärta. Känseln är normal och huden är torr. En ytlig första gradens brännskada läker på ungefär en vecka.
Vid ytliga
andra gradens brännskador har hudens ytskikt skadats och skiktet under huden utsöndrar vävnadsvätska, då det bildas blåsor på huden. En ytlig andra gradens brännskada läker på ungefär två veckor.
Andra än ytliga första eller andra gradens brännskador kräver i allmänhet bedömning av hälso- och sjukvårdspersonal och effektivare ingrepp av vård.
Vid djupare
tredje gradens brännskador är huden torr, hård och bedövad. Huden ändrar färg och bli gråaktig, pärlvit eller mörk och förkolnad.
I samband med brännskador ska man alltid också beakta möjligheten till kolmonoxid förgiftning orsakad av rökgaser. I samband med att något brinner (till exempel eldsvåda, lägereld, öppen spis eller bakugn) så kan man bli utsatt för de rökgaser som bildas och detta kan orsaka kolmonoxidförgiftning.
Symptom på kolmonoxidförgiftning är huvudvärk, nedsatt medvetandegrad eller sömnighet, illamående och rödbrusighet i ansiktet. Den som lider av symptom på kolmonoxidförgiftning ska alltid snabbt till hälso- och sjukvårdspersonal för bedömning och vård. Om personens medvetandegrad har sjunkit eller personen blir sömnig ska man ringa nödnumret 112.
Egenvårdsanvisningar
Man bör förhindra att inte ytterligare bli utsatt för det som orsakat brännskadan.
Den brännskadade huden kyls ned under rinnande, rumstempererat vatten eller i ett vattenkärl ungefär 10-20 minuter (isvatten får inte användas för att förhindra eventuell köldskada). Så här kan man hindra att skadan sprider sig till djupare skikt och minska smärta. Eventuella blåsor får inte stickas sönder på grund av infektionsrisken.
Det brännskadade området skyddas mot smuts och bakterier. På apoteket kan man köpa förband som man kan täcka skadan med och som är avsedda för vård av brännskada, om det brännskadade området utsöndrar eller det är blåsor på det.
I början kan brännskadan utsöndra mycket vävnadsvätska och det är bra att byta förband dagligen. Man måste också hålla ett öga på det skadade området med tanke på att eventuell infektion kan uppstå. Man kan ta vanliga smärtstillande läkemedel mot smärtan. Det brännskadade området kan vara känsligt mot solljus, hetta, kyla eller gnidande.
När ska man kontakta hälso- och sjukvårdspersonal?
Det finns skäl att ringa nödnumret 112 på grund av brännskada, om
- brännskadan är vid luftvägarna eller ansiktet. En inhalationsbrännskada kan också orsakas av att man
inandas het ånga.
- den som inandats rök får symptom på kolmonoxidförgiftning.
- brännskadan har uppstått till följd av elektrisk stöt, frätande ämne eller strålning (annat än solstrålning).
Det finns skäl att åka till jouren på grund av brännskada om
- brännskadan är djup eller den har orsakats av smält metall, kokande olja eller fett.
- en andra gradens brännskada är omfattande (större än personens egen handflata) eller brännskadan är vid händerna eller lederna.
- första gradens brännskada till sin omfattning är hälften av hela hudytan.
Vid vård av brännskada hemma ska det skadade området hållas noga under uppsikt. Det finns skäl att vara i kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal om
- det brännskadade området blir infekterat.
- smärtan i det brännskadade området ökar.
- det förekommer ökad svullnad i det brännskadade området eller det avsöndrar rikligt med vävnadsvätska.
- febern plötsligt stiger och blir hög.
När små barn och äldre får brännskador ska man lättare vara i kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal.