Matförgiftning

Allmänt

Matförgiftning är en plötslig tarminfektion man får från mat eller vatten. Det orsakas vanligen av virus (till exempel noro), bakterie (till exempel salmonella), gift producerat av bakterie, toxin. Dessutom kan matförgiftning orsakas av kemiska ämnen, svamp, växter, parasiter och djur. Den vanligaste smittovägen är slarvigt tillagad, förvarad, producerad och serverad mat.

Symptomen börjar i allmänhet inom ett dygn från att man blivit utsatt, men för vissa bakterier även senare. Symptom på matförgiftning är diarré, magkramp, illamående och kräkningar. Det kan också till symptomen höra hög feber.

Matförgiftning går i allmänhet över snabbt inom 1-3 dygn.

Egenvård

Den viktigaste och primära behandlingen är att få i sig vätska . Under dagen borde man dricka flera liter vätska förslagsvis små mängder vätska åt gången och ofta. Man borde också dricka salthaltig vätska under dagen, så att kroppens saltbalans inte blir lidande.

Mat får äta lätt mat som är lättsmält, även om det kan medför mer magknip. Maten sugs upp i tarmarna nästan normalt trots kraftig diarré. Några dagars matfasta skadar inte, så länge man ser till att få i sig vätska genom drycker som är mångsidiga och energihaltiga (utspädda safter, vatten, te, bärsoppor, kött- och grönsaksbuljong). Vätska sugs alltid upp.

Drycker som är mjölkbaserade, koffeinhaltiga och innehåller sötningsmedel rekommenderas INTE. Energidrycker finns det också skäl att undvika.

På apoteket kan man köpa vätskeersättningspulver, som är lätt att göra hemma. Alternativt kan man själv göra vätskeersättning: Blanda 1 liter juice (gärna apelsinjuice) + 1 liter vatten + 1 tesked salt. Dryckens naturliga socker hjälper saltet och vattnet att absorberas.

Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att äldre och barn får tillräckligt med vätska, för de kan inte alltid säga att de känner törst. Mörkare färg än normalt på urinen tyder på vätskebrist.

För att förhindra matförgiftning finns det skäl att fästa uppmärksamhet vid god hand- och kökshygien. Noggrannhet måste följas när man beaktar livsmedlens rätta förvarings- och behandlingstemperaturer och förvarings- och behandlingsplatser. Man bör också fästa uppmärksamhet vid livsmedlens hållbarhetsmärkningar.

När ska man kontakta hälso- och sjukvårdspersonal?

Personer som på grund av någon bakomliggande sjukdom eller medicinering har uppmanats att lättare kontakta hälso- och sjukvårdspersonal, har anledning att följa de anvisningar de fått.

Det finns skäl att vara i kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal, om

  • symptomen har börjat under en utlandsresa eller efter resan.
  • om diarrén/kräkningarna är kraftiga och hälsotillståndet är sämre än när man normalt är sjuk.
  • febern är över 38,5 grader eller
  • avföringen/kräkningarna är påtagligt blodiga.

Om diarréen och kräkningarna fortsätter över en vecka och man har feber längre än fyra dygn, finns det skäl att uppsöka hälso- och sjukvårdspersonal för bedömning.

Om många i den närmaste kretsen har samma symptom, lönar det sig att vara i kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal per telefon för att kartlägga eventuell epidemi.

Föregående sida Nästa sida
 

Uppdaterad  3.6.2020