Patient på jouren

Svar på vanliga frågor om att vara patient på jouren.

 

Får man betjäning på sitt eget språk på jouren?

Patienten har enligt lagen rätt att få betjäning på sitt eget modersmål. Patientens modersmål, individuella behov och kultur tas i beaktande i mån av möjlighet i vården och bemötandet.

Om hälso- och sjukvårdspersonalen inte kan det språk patienten använder, ska tolkning ordnas i mån av möjlighet. Jouren ber vid behov om en tolk på plats eller använder telefon- eller videotolkning.

Varför måsta jag berätta om orsaken till varför jag kommit för sjukskötaren, om jag vill diskutera med läkaren?

Sjukskötaren på jouren gör utifrån dina symptom en bedömning av behovet av vård och skyndsamhet, så att man på jouren kan vägleda dig att få vård i rätt tid på rätt plats.

Kan man anmäla sig till kön och gå för att uträtta ärenden?

Rekommendationen är att du är på plats och väntar på din tur på jouren. På eget ansvar kan man lämna jouren, men det är ändå möjligt att din tur går då. Väntan är även samtidigt uppföljning.

Om du lämnar platsen eller det sker en tydlig förändring i hur du mår, meddela genast personalen om det. Om personalen i onödan måste leta efter patienter, ökar det kötiden för andra patienter.

Varför fick jag bara komma till sjukskötarens och inte läkarens mottagning?

På jouren gör skötaren först en bedömning av behovet av vård och skyndsamhet för dig. Om du inte behöver läkarmottagning under jourtid, så kan du hänvisas till sjukskötarens mottagning.

Sjukskötare som har mottagning, har fått specialutbildning för det och de har efter behov alltid möjlighet att konsultera läkare.

Vad händer på jouren?

Efter att du kommit till jouren görs först en bedömning av behovet av vård och skyndsamhet för dig. I bedömningen av behovet av vård bedömer hälso- och sjukvårdspersonal, om du behöver mottagning av sjukskötare eller läkare. Efter det vägleds du till väntrummet för patientövervakning. Du kan träffa en annan skötare, som undersöker dig närmare. Bedömning av behovet av vård och skyndsamheten preciseras. En del av undersökningarna börjar redan vid behov i detta skede.

Efter undersökning av sjukskötare eller läkare och då fynden preciserats beslutas om eventuella ytterligare undersökningar. Det tar sin egen tid att vänta på undersökningsresultaten, samtidigt följer man upp hur du mår och vid behov får du medicinering. Utifrån undersökningsresultaten och hur du mår beslutar läkaren om fortsatt vård.

Du blir utskriven av antingen läkare eller skötare. Du får muntliga och/eller skriftliga anvisningar för fortsatt vård och vid behov anvisningar för behandling hemma.

Varför görs en del av undersökningarna före mottagningen och en del först efter den?

En del av undersökningarna kan påbörjas redan vid bedömningen av behovet av vård och skyndsamhet och på sjukskötarens mottagning. På så vis försöker man påskynda ditt jourbesök och behandlingen av din sjukdom eller skada. Ytterligare undersökningar kan man vara tvungen att göra ännu efter läkarens mottagning.

Varför måsta jag vänta?

Efter bedömning av behovet av vård väntar du på att få komma till skötarens eller läkarens mottagning.

Dagar då det är rusning kan väntetiden på jouren bli flera timmar. Din väntetid beror alltså på antalet patienter och skyndsamheten som krävs för deras sjukdom eller skada. Vi hoppas att du har tålamod.

Väntetiden påverkas av följande faktorer:

  • Av de flesta patienter tas laboratorieprov, som tar 0,5 – 2 timmar att bli färdiga. Observera att alla laboratorieprov inte blir klara under jourtiden, utan kan ta flera dagar. Du får anvisningar från jouren hur du får resultaten av dessa.
  • Röntgenundersökningar är ofta nödvändiga. Röntgenavdelningen är en separat enhet, där väntetiden beror på situationen där. Det kan också vara kö till röntgenundersökningen, för vanligen sköter röntgenavdelningen även andra avdelningars patienter. På alla jourställen finns det inte en radiolog på plats 24/7, så det kan vara att du måste vänta på röntgenutlåtandet från ett annat jourställe.
  • När undersökningsresultaten är färdiga ber läkaren dig på nytt till mottagningen och planerar fortsatt behandling utifrån undersökningsresultaten och hur du mår.
  • Det är möjligt att det behövs ytterligare undersökningar och detta förlänger din tid på jouren.
  • Läkarna på jouren behandlar förutom de väntande klienterna även patienter under övervakning.
  • Kritiskt sjuka patienter kan binda personalen i flera timmar.

Varför måsta jag vänta på undersökningsresultat på plats?

På jourer koncentrerar sig personalen på att behandla patienter som är på plats. Det finns nödvändigtvis inte resurser att ge anvisningar för forsatt behandling per telefon. Undersökningsresultaten kan också kräva ytterligare undersökningar eller vård på sjukhuset, då är det möjligt att du ändå måste komma tillbaka.

När du väntar på plats kan man följa upp hur du mår och vid behov kan man till exempel medicinera dig.

Vad är det som tar tid i undersökningsresultaten?

På en del jourer har man snabbprov i bruk, men de räcker inte alltid. Då kan man ta laboratorieprov, som tar beroende på prov 0,5 – 2 timmar att analysera.

Ofta är man också tvungen att ta röntgenbilder på jourpatienter. En del av dessa undersökningar kan den läkare som behandlar dig tyda för att ställa diagnos, men en del av undersökningarna kräver utlåtande av radiolog det vill säga röntgenläkare. Det beror på jouren hur radiologen är på plats. Ibland är man tvungen att be om utlåtande elektroniskt från ett annat sjukhus.

Varför får en som anmält sig senare komma till läkaren tidigare?

På jourer behandlas inte patienter i ankomstordning, utan i skyndsamhetsordning. Skyndsamhetsordningen varierar beroende på skadans/sjukdomens allvar. Bedömningen av skyndsamheten i patientens vård görs när patienten anmäler sig och den kan ändras, om det sker ändringar i hur man mår.

En del av patienterna har också redan tidigare varit på undersökningar och får komma och höra svaren vid sidan av nya patienter.0;

Får barn gå före vuxna i kön?

I skyndsamhetsordningen tar man hänsyn till alla patienter, då vårdas patienter som kräver brådskande vård före barnpatienter.

Man försöker ändå alltid behandla barn snabbt i mån av möjlighet.

Varför tog läkaren inte emot någon på lång tid?

Beroende på patientens sjukdom eller skada tar det alltid individuellt mycket med tid med undersökningen. Det tar mycket tid för läkaren att behandla bland annat äldre patienter, multisjuka och kritiskt sjuka patienter. Läkare antecknar också uppgifter från det föregående patientbesöket i informationssystemet och ordinerar undersökningar eller skriver nya undersöknings- och fortsättningsremisser. Ibland är det också nödvändigt att konsultera en annan läkare.

Ofta är det samma läkare som behandlar både patienter som väntar i aulan och patienter under övervakning, därför kan det ibland dröja, att man inte kallar in patienter i mottagningsrummet.

Kan man avböja sig något ingrepp på jouren?

Vid beslutet om din vård, har du som patient självbestämmanderätt. Det betyder rätt att vägra behandling, en del av viss behandling eller ingrepp. Om du vägrar någon behandling eller ingrepp, ska läkaren i mån av möjlighet hitta något annat medicinskt godtagbart sätt att behandla din sjukdom eller din skada. Att vägra behandling eller behandlingsingrepp kan inverka på om diagnosen hittas och vården av din sjukdom eller skada.

Självbestämmanderätten betyder inte rätt att få vilken behandling som helst, utan läkaren bestämmer om behandlingen baserat på sin expertis och genom överläggning med dig.

Föregående sida Nästa sida
 

Uppdaterad  4.6.2020