Stress och viktkontroll
Det är svårt att leva hälsosamt om man lider av långvarig stress. Både stress och ångest kan nämligen påverka matlusten.
Om man länge har höga halter av stresshormoner i kroppen påverkas det sympatiska nervsystemet. Det fungerar inte längre lika bra och då lider sömnkvaliteten och det blir svårare för kroppen att återhämta sig. När man är trött och stressad är det svårt att motstå energirik kost, som socker och fett.
Stress är både en fysiologisk reaktion och ett psykologiskt fenomen. Reaktionen kan födas till exempel om man upplever sin miljö eller sina egna tankar som hotfulla.
Det finns också så kallad god stress, som upplevs som positiv. Då stiger ens fysiska beredskap, iver och intresse.
Den negativa stressen handlar om att man upplever en situation som alarmerande, krävande och okontrollerbar för ens resurser.
En del människor är känsligare för stress än andra.
Sömnen påverkar vikten och kroppens funktioner
För att lyckas gå ner i vikt lönar det sig att sova tillräckligt och sköta om sina sömnproblem.
Sömnbrist är en orsak till att allt fler lider av fetma. Om man sover för lite löper man dubbelt större risk att bli fet.
Sömnbrist stör många livsfunktioner. Till exempel immunförsvaret, hormonutsöndringen och det centrala nervsystemet. Om sömnproblemen pågår länge löper man större risk att insjukna i typ-2 diabetes och sjukdomar i blodomloppet.
När man sover för lite växer hungerkänslan, eftersom man behöver mera energi än normalt.
Det man äter påverkar också sömnen. Om man äter mat som innehåller mycket fett försenas dygnsrytmen. När dygnsrytmen rubbas och nattsömnen blir kort minskar produktionen av hormonet leptin och det leder till att matlusten ökar.
Om man inte får tillräckligt med djup sömn under natten sker det förändringar i kroppens insulinresistens och i det hur kroppen tål glukos. Följden är att vikten ökar.
Lär mera:
-
Partonen T. I boken: Lihavuus. Duodecim, 2015, 161–168.