Energiförbrukning och kroppens sparlåga

I teorin borde vikten minska om man förbrukar mer energi än man äter. Men varför stannar viktminskningen upp ibland? Och vad kan man göra åt det?

När kroppen går på sparlåga förbrukar den orimligt lite energi i förhållande till kroppens storlek och muskelmassa. Om man under en längre tid får i sig rejält för lite energi strävar kroppen efter att spara energi.

Då stannar viktminskningen upp och man kan känna att man fryser, att pulsen sjunker och att kraften i musklerna minskar. Också trötthet och förstoppning kan vara tecken på att kroppen går på sparlåga.

När man bantar sparar kroppen energi, men det handlar om små mängder kalorier. Man kan få kroppen i balans genom att motionera, äta mångsidigt och regelbundet och genom att dricka tillräckligt mycket vatten.

Energibehovet minskar speciellt när muskelmassan minskar. Om du rör på dig för lite, äter för lite protein eller går ner i vikt snabbt kan muskelmassan minska onödigt mycket. 

Genom att motionera mera kan man på ett naturligt sätt få fart på energiförbrukningen. ​

Hur använder kroppen energi?

Vår dagliga energi, som kroppen förbrukar, består av:

  • den energi man förbrukar vid vila (ämnesomsättning),
  • den energi man förbrukar när man rör på sig
  • och den energi som förbrukas vid matsmältningen.

Allra mest energi, hela 60–70 procent, förbrukar kroppen vid vila. Hjärnan, levern, musklerna och övrig vävnad står alla för varsin femtedel av energiförbrukningen i vila. Hjärtat och njurarna står för varsin tiondel.

När man sover förbrukar kroppen inte lika mycket energi som när man är vaken.

Mängden energi som kroppen förbrukar vid vila beror på kroppens storlek, i synnerhet musklernas storlek. Ju mer muskelmassa, desto mer energi förbrukas.

När man går upp i vikt blir energiförbrukningen större än hos normalviktiga, eftersom vävnaden i hela kroppen växer. Energibehovet växer med 150 kalorier per dag om man går upp tio kilo i vikt.

Matsmältningen står för 10–15 procent av den dagliga energiförbrukningen.

Den som rör på sig mycket kan dagligen förbruka upptill 500 kalorier mer än den som för det mesta sitter stilla. Man kan aktivera sig genom små förändringar, till exempel genom att lyfta på armarna och benen och göra enkla rörelser i stående ställning.

När man går ner i vikt blir kroppen mindre och förbrukar mindre energi. För att kunna hålla den nya vikten lönar det sig därför att äta energisnålt.

Det betyder inte nödvändigtvis att man måste minska på portionsstorleken. I stället kan man äta mat som innehåller lite energi men som mättar magen, till exempel mycket grönsaker.

Feta mjölk- och köttprodukter och bakverk kan redan i små mängder innehålla mycket energi. För den som bantar lönar det sig att äta bara lite av dem. Också onödiga kolhydrater och proteiner ökar på vikten. Tallriksmodellen hjälper en att bygga upp hälsosamma måltider.

Talriksmodellen (Statens näringsdelegation)

Motion stimulerar ämnesomsättningen bäst.