Ibland kan ätandet haka upp sig på ett sätt som gör att det blir stört. Då talar man om ätstörningar. Ätstörningar orsakas ofta av andra faktorer än saker som är relaterade till ätandet. Vissa ätstörningar, som anorexia nervosa, det vill säga bantningsstörning, leder till en ohälsosam viktnedgång och undernäring, medan andra ätstörningar kan leda till viktuppgång och fetma. Ätstörningar kan förekomma oberoende av ålder, kön, vikt, kroppsstorlek och kroppsform.
Det finns många olika slag av beteendestörningar som kopplas ihop med ätandet. Det är viktigt att stanna upp och reflektera över de tankar och beteenden som styr ditt eget ätande, så att ditt förhållande till mat kan normaliseras med tiden.
Gemensamt för ätstörningar är att det är viktigt att behandla både kropp och sinne.
Nattligt ätande (NES)
Nattligt ätande (NES) är en fetmarelaterad ätstörning som drabbar cirka 1,5 procent av befolkningen. Syndromet har ingen officiell sjukdomsklassificering, men det är viktigt att det indentifieras, eftersom det kan förklara viktuppgången. Typiskt sett kan måltiderna under dagen se väldigt normala ut eller till och med små ut. Det nattliga ätandet kan däremot innehålla mer än hälften av dagens energimängd. Att äta mindre på natten kan också vara en utmaning för viktkontrollen. Kroppen bör vila på natten, även från att äta. Det centrala är att först behandla syndromet och först sedan fetman.
Hetsätningsströrning (BED)
En hetsätningsstörning (BED) innebär att man äter stora mängder mat snabbare än vanligt. Hetsätandet kompenseras inte av kräkningar eller laxermedel som vid bulimi. Hetsätningsstörningen och andra atypiska ätstörningar är de vanligaste ätstörningarna i världen. En atypisk ätstörning uppfyller inte alla diagnostiska kriterier för en bantningsstörning, hetsätningsstörning (bulimia nervosa) eller någon annan definierad ätstörning.
| Symtom | Hetsätning innebär att man äter mer än normalt och mer än vad de flesta andra människor skulle äta under en kort tidsperiod på ett sätt som man inte har kontroll över. Hetsätning är förknippat med en känsla av kontrollförlust, dvs. en känsla av att det är svårt att sluta när man väl har börjat äta. Vanligtvis hetsäter man ensam eller i smyg för andra. Hetsätningen slutar ofta med att man känner sig obehagligt mätt. Andra yttre faktorer, till exempel att någon anländer till platsen, kan också avbryta hetsätningen. |
| Orsaker till hetsätning | Orsakerna till hetsätning är inte helt klarlagda, men kan bero på stressfaktorer, en belastande livssituation, känslomässiga problem eller problem med självkänslan. Bantningskurer förvärrar tendensen till hetsätning. En hetsätningsstörning kan misstänkas om - hetsätning förekommer varje vecka under minst tre månader
- man efter hetsätningen får en stark känsla av skam och ångest av att man åt
- ätandet orsakar självförakt, depression och skuldkänslor
- det är svårt att avbryta ätandet.
|
| Behandling | Även om det finns komplexa bakomliggande orsaker till en hetsätningsstörning, är det möjligt att återhämta sig från den. Först och främst är det viktigt att korrigera och normalisera det dagliga ätandet, så att man har resurser att ta itu med de känslor och tankemönster som leder till hetsätningen. Så småningom kommer man att hitta andra sätt att tillfredsställa de behov som ligger bakom hetsätningen och självföraktet kommer att ersättas av mildhet och medkänsla för sig själv och sin kropp. Hetsätningsstörningar behandlas med inlärnings- och beteendeterapi. Även egenvårdsprogram har visat sig vara effektiva. Benägenheten till hetsätning kan bedömas med enkäten om ätande i Psykporten. Bekanta dig också med egenvårdsprogrammet Bli fri från hetsätning i Psykporten. |
SYLI, ätstörningsförbundet i Finland, stöder med sin verksamhet personer med ätstörningar.