Återhämtningen från en fetmaoperation är vanligen snabb. Man får i allmänhet åka hem 1–3 dygn efter operationen.
Under sjukskrivningen lär patienten sig en ny rytm i att äta och dricka. Efter en fetmaoperation rekommenderas en sjukskrivning på 3–4 veckor.
Såren läker i allmänhet på cirka två veckor. Det tar ofta längre tid att lära sig äta tillräckligt långsamt och tugga noggrant samt följa en regelbunden och tät måltidsrytm.
I början är det viktigt att snabbt kunna ta sig till kirurgiska avdelningen för undersökning och vård på grund av risken för komplikationer. Därför rekommenderas patienten att inte åka långt bort eller göra långa utlandsresor förrän det gått minst en månad från operationen och de nya mat- och dryckesvanorna har börjat fungera.
Fysisk aktivitet kan återupptas successivt redan under sjukskrivningen.
För många börjar en ny vardag vid återgången till jobb och andra vardagssysslor efter sjukskrivningen.
Då är det viktigt:
- att följa en tät och regelbunden måltidsrytm
- att ta det lugnt när man äter
- att komma ihåg att dricka tillräckligt under dagen
Uppföljning efter operationen
Patientens återhämtning från sin operation på avdelningen före utskrivningen följs upp intensivt och mångprofessionellt av hela vårdteamet.
Återhämtningen från operationen kontrolleras vanligtvis innan sjukskrivningen är slut, och patienten gör ett kontrollbesök på kirurgiska polikliniken ungefär en månad efter operationen. Sena komplikationer till kirurgi, t.ex. magsår eller tarmvred, är sällsynta men möjliga. Vid behov ska patienten senare kontakta sin egen fetmaoperationsenhet.
För att förhindra operationsrelaterade följdskador bör patienten följas upp av en specialist i inremedicin med ca 3–6 månaders intervall under minst ett år.
Uppföljningsbesöken fokuserar på läkemedelsbehandling av relaterade sjukdomar samt uppföljning av vitaminnivåer och vikt.
Alla patienter som genomgått fetmaoperation behöver vägledning av en näringsterapeut även efter operationen, särskilt under de första sex till tolv månaderna efter operationen. Näringsterapeuten följer upp patientens viktnedgång, bedömer näringssituationen och näringsintaget, vägleder i rekommenderade val och hjälper patienten att anpassa sig till kosten efter operationen. Kontrollbesöken hos näringsterapeuten sker till en början inom den specialiserade sjukvården på patientens ort och i fortsättningen i enlighet med primärvårdens vårdpraxis.
När uppföljningen inom den specialiserade sjukvården upphör är det mycket viktigt att gå på årlig kontroll inom primärvården resten av sitt liv. Under de årliga besöken kontrolleras laboratorievärdena så att möjliga näringsproblem kan upptäckas i tid och åtgärdas innan de orsakar skada.
Patienten bör själv komma ihåg att reservera tid för den årliga uppföljningen på hälsostationen eller i företagshälsovården.
Laboratorieprov som tas varje år:
Laboratorieundersökningarna varierar från centrum till centrum och från uppföljningsgång till uppföljningsgång, men oftast bestäms åtminstone:
- liten blodbild
- kreatinin
- kalium och natrium i plasma
- albumin eller prealbumin
- blodsocker hos diabetiker, HbA1c
- lipider hos dyslipedimipatienter
- D-vitamin
- B12-vitamin
- vid behov magnesium i plasma, B1-vitamin sam folat i plasma eller erytrocyter.
Om hudvecken till följd av viktminskningen orsakar funktionella eller hälsomässiga besvär kan korrigering med tillhjälp av plastikkirurgi inom ramen för den offentliga hälso- och sjukvården övervägas. Viktindex bör då vara högst under 30 kg/m2 och vikten stabil. Operationsbeslutet fattas alltid av den behandlande plastikkirurgen, och en remiss till plastikkirurgens bedömning kan som tidigast göras ett år efter fetmaoperationen.
Hos vissa patienter kan vikten börja öka 1–2 år efter operationen och det är viktigt att ta itu med den eventuella viktökningen i ett tidigt skede och vid behov söka stöd inom hälso- och sjukvården.