Det finns mycket forskning kring de långsiktiga effekterna av gastrisk bypassoperation. Det är den mest använda operationsformen.
Med hjälp av gastrisk bypass är det möjligt att uppnå en permanent viktminskning samt att bota eller lindra fetmarelaterade sjukdomar.
Vid gastrisk bypass blir en 20–50 ml:s påse av magsäcken kvar och tunntarmen kopplas till denna. Vid operationen kopplas tolvfingertarmen och cirka 150 cm av tunntarmen bort.
Efter operationen kan hunger- och törstkänslan försvinna tillfälligt. Gastrisk bypass minskar även refluxsymtom, dvs. att maginnehåll kommer upp i matstrupen, och ingreppet lämpar sig bra för patienter med symtomatiskt diafragmabråck.
Gastrisk bypass förändrar markant utsöndringen av tarmhormoner. Därför dämpar gastrisk bypass matlusten bra men kan å andra sidan lätt orsaka allmän svaghetskänsla efter måltid, så kallad dumping.
Eftersom en del av tunntarmen kopplas bort minskar även upptagningen av föda (vitaminer och proteiner).
Operationen görs med titthålsteknik, och patienten stannar i genomsnitt bara 1–3 dagar på sjukhuset efter operationen. Operationen görs under narkos.
Av sleeve-gastrektomi finns det uppföljningsresultat från en kortare period än av gastrisk bypassoperation.
I ljuset av den information vi har i dag är dess effekt på viktminskning och fetmarelaterade sjukdomar jämförbar med en bypassoperation.
Sleeve-gastrektomi är valet om patienten har klart större operationsrisker än normalt, t.ex. en svår hjärt- eller lungsjukdom.
En fetmaoperation kan utföras i två steg om BMI är över 60. Sleeve-gastrektomi är en förstastegsoperation, och efter viktnedgång kan man utföra en andrastegsoperation, gastrisk bypass eller duodenal switch.
Sleeve-operation är också att rekommendera om viktindex inte är alltför högt (under 40).
Vid sleeve-gastrektomi tas en stor del av magsäcken bort så att bara ett smalt rör och magsäckens kvarnliknande slutdel som för maten framåt blir kvar.
Hungerkänslan minskar även efter denna operation. Fördelen med denna operation är att maten tar samma väg som före operationen. Därför är det ovanligt med vitaminbrist om inte kosten är ohälsosam. Svaghetskänsla, dumping, efter måltiderna förekommer mindre än vid gastrisk bypass.
Vid sleeve-gastrektomi är risken för senare komplikationer mindre än vid bypassoperation. Vid de andra operationstyperna förekommer inte eventuella inre bråck.
Efter operationen är det fortfarande möjligt att vid behov utföra endoskopi av magsäcken, tolvfingertarmen och gallvägarna.
Sleeve-operationer har blivit populära för att resultaten är goda och det sällan uppstår problem senare.
Operationen görs med titthålsteknik, och patienten stannar i genomsnitt bara 1–3 dagar på sjukhuset efter operationen. Operationen görs under narkos.
Vid gastrisk bandning åstadkommer man viktminskningseffekt genom att snörpa åt magsäckens övre del med ett band.
Gastrisk bandning har en mindre viktminskningseffekt än bypass och sleeve-gastrektomi och riskerna för komplikationer är större. Därför har man till största delen lämnat bandningsoperationerna och anlägger band bara i undantagsfall.
Operationer som påverkar upptagningen av föda är fortfarande sällsynta i Finland.
Sådana operationer kan övervägas individuellt om:
- startvikten är mycket hög eller
- patienten haft typ 2-diabetes i flera år.
De här operationstyperna minskar upptaget av näringsämnen, så de orsakar därför diarré och vitaminbrist. Av den orsaken följs operationerna upp särskilt intensivt.