För vem passar operationen?

Fetmaoperation kan övervägas om du tidigare prövat andra konservativa behandlingsformer med stöd av hälsovårdsproffs.

​I varje enskilt fall görs en individuell bedömning av behovet av fetmakirurgi och eventuella hinder för operation. Bedömningen görs av en läkare i inremedicin eller endokrinologi och en kirurg, genom konsultation av experter i en mångprofessionell arbetsgrupp.

I bästa fall är fetmaoperationen en möjlighet att förbättra hälsan och livskvaliteten. Operationen leder också till att man ändrar på de levnadsvanor som lett till fetman.

Operationen i sig betyder inte automatisk viktnedgång. Den hjälper att begränsa mängden mat man äter och styr mot vanor som stöder viktkontroll.

För att du ska lyckas är det viktigt att du avväger ditt behov av fetmaoperation noga.

1. Svår fetma är kriteriet för fetmaoperation

Orsaken till behandling är svår fetma (viktindex ≥ 40 kg/m2).

Operation kan ändå övervägas redan vid ett viktindex ≥ 35 kg/m2, om patienten har en eller flera fetmarelaterade sjukdomar. Sådana är till exempel diabetes som kräver läkemedelsbehandling, högt blodtryck, sömnapné, svår artros i bärande leder eller polycystiskt ovariesyndrom som orsakar infertilitet.

Den kirurgiska behandlingen är för närvarande begränsad till åldersgruppen 18–60 (–65) år. Ungdomar har än så länge inte opererats. Det finns heller inga pålitliga forskningsresultat om operationens fördelar för personer över 65 år.

Läkaren i inremedicin eller endokrinologi bedömer patientens lämplighet för en operation genom att i god tid före operationen konsultera experter i en mångprofessionell arbetsgrupp. Vid behov deltar en psykolog och en näringsterapeut i bedömningen.

Utöver patientens livssituation och nuvarande matvanor utreds också bland annat patientens tidigare bantningsmetoder och bantningshistoria.

Framför allt görs en bedömning om patientens vilja och kapacitet att ändra sina levnadsvanor på det sätt som operationen kräver, och om patientens förmåga att utstå eventuella komplikationer.

2. Konservativ behandling måste ha genomförts
på lämpligt sätt

I sjukjournalen ska det finnas anteckningar om att patienten deltagit i en viktkontrollgrupp inom hälsovården eller åtminstone genomgått en sex månader lång individuell behandling.

Av patientuppgifterna bör framgå att behandlingen har lett till livsstilsförändringar och en viktnedgång på minst sju procent, men att resultatet inte är tillräckligt ur hälsosynpunkt eller att vikten har stigit på nytt. Behandlingen bör ha skett inom några år.

parantelutyö jatkuu tästä:

Grupp- och individbehandling för viktkontroll är det första skedet om det inte har prövats tidigare. Gruppbehandling kan redan genomföras på patientens egen hälsostation, inom företagshälsovården eller på en privat läkarstation.

Efter det kan läkaren skriva en remiss till endokrinologisk poliklinik eller inremedicinsk klinik.

3. När kommer en operation inte i fråga?

Hinder för operativ behandling kan vara:

  • sjukdomar i matstrupen och magsäcken,
  • riklig och kontinuerlig användning av anti-inflammatoriska medel (dessa läkemedel kan orsaka tarmperforation),
  • ätstörning som tar sig uttryck i svår hetsätning och kräkningar (svåra ätstörningar ska behandlas före operationen)
  • storkonsumtion av alkohol,
  • psykisk instabilitet (i fråga om patienter inom den psykiatriska vården ber man om den behandlande psykiaterns åsikt om operativ behandling).
  • rökning