Mäta midjemåttet

Utöver viktuppföljningen kan man mäta midjemåttet.

Midjemåttet är relaterat till mängden fett runt de inre organen

Ibland sker det ingen viktförändring, trots att kroppssammansättningen förändras. Fettvävnaden kan ersättas av muskelvävnad, men vikten förblir densamma eftersom muskler väger mer än fett. Då kan det kännas som en besvikelse att avläsa vågen och man märker inte den positiva utvecklingen.

Midjemåttet beskriver var fettvävnaden finns i mellankroppen. Bukfetma är särskilt skadligt för hälsan. Om det finns mycket fett runt midjan är det troligare att det också finns fett i de inre organen. Fett i de inre organen försämrar deras normala funktion och påverkar kroppens fett- och sockeromsättning. Detta leder till att fett ansamlas i organ som normalt är nästan fettfria. Dessa organ är levern, musklena, hjärtat, bukspottkörteln och njurarna. Du bör också mäta midjemåttet om du inte är särskilt överviktig, men om övervikten är koncentrerad runt buken.

En minskning av midjemåttet i sig själv, utan någon viktnedgång, är viktig för hälsan. Även en liten förändring av midjemåttet kan ge betydande fördelar för kroppens ämnesomsättning.

Hur mäts midjemåttet?

Midjemåttet mäts på bar hud, stående.

  • Den korrekta mätpunkten ligger mitt mellan högsta delen av höftbenet och det nedersta revbenet, vanligtvis cirka 1–2 centimeter ovanför naveln.
  • Använd ett flexibelt måttband.
  • Kontrollera att måttbandet ligger vågrätt på framsidan, baksidan och sidorna.
  • Andas in och sedan ut. Titta på måttbandet efter utandningen.
  • Gränserna för bukfetma är över 100 cm för män och över 90 cm för kvinnor.
  • Risken för ämnesomsättningsstörningar ökar något om midjemåttet är över 90 cm för män och 80 cm för kvinnor.
viktminskning; hälsoviktshuset; fetma; självuppföljning; bantning; midjemått; livsstilsförändring; övervikt; viktkontroll

Kyllä

Uppdaterad  17.2.2023