När en person får ett sår på handen kan en av de många små nerverna i handen skadas. De senor och nerver som löper längs fingrarna ligger nära huden och är känsliga för skador om handen skadas.
Nervskador kännetecknas av att huden saknar eller har nedsatt känsel från och med såret. Nervskador behandlas genom operation. Nervens ändar sys ihop med fin tråd. Återhämtningen tar en lång tid, eftersom nervtrådarna måste växa ut från skadeplatsen ända till fingerspetsen. Nerven förnyas med en millimeter per dygn. Ett barns reparerade nerv kan återställas till nästan sitt tidigare skick. Hos vuxna förväntas endast skyddskänslan (kyla, värme, smärta) återvända. Nervreparation återställer känseln, men den minskar också risken för att utveckla en tumör i nervterminalen (neurom). En sådan smärtsam, ärtstor tumör orsakar ofta stora problem för handens funktion. En stor del av
senskadorna behandlas med en skena. Ofta används också kirurgi, där de trasiga ändarna av senan sys ihop med kraftiga suturer. En reparerad sena tenderar att bilda fästen till de omgivande vävnaderna, vilket gör att fingret blir stelt. Därför krävs flitig rehabilitering för att återhämta sig från senskador. Särskilt när det gäller skador på fingrets böjsena kan funktionen endast återställas om fingret rehabiliteras med upprepade lätta rörelser. Den reparerade senan får dock inte överbelastas för att förhindra att reparationen bryts. |