Axelns rotatorkuff består av fyra sammanlänkade senor som fäster sig vid överarmsbenets övre del.
Rotatorkuffens uppgift är att centrera överarmsbenets ända i skulderbladets ledpanna och sköta överarmsbenets lyft- och rotationsrörelser i olika riktningar.
En bristning i rotatorkuffen kan vara en skada som omfattar hela senans tjocklek eller bara en partiell skada.
Degenerativa förändringar i senan förvärrar skadan, särskilt hos äldre personer.
Oftast konstateras skador i senan i den övre skuldermuskeln (supraspinatus-senan), och skadan sträcker sig till andra senor beroende på skadans mekanism.
En bristning i rotatorkuffen uppstår oftast av ett fall med axeln eller armen utsträckt, eller av ett fall där man blir hängandes från armen.
Särskilt hos personer över 45 år är det vanligt att rotatorkuffen brister i samband med att axeln går ur led.
Symtom
Symtomen börjar snabbt efter skadan: Överarmen är svag och rörelserna är smärtsamma och begränsade. Det är omöjligt att lyfta överarmen åt sidan över axelhöjd.
En snabb operation är lämplig om bristningen är förknippad med en olycka och betydande förlust av styrka hos en ung person.
Kirurgisk behandling
När rotatorkuffen opereras frigörs den brustna senan från dess fästen, återknyts området där senan fäster vid benet och fästs senan på nytt i dess anatomiska position.
Efter ingreppet stöds den övre extremiteten i en mitella i 3–4 veckor och under de första 6 veckorna tillåts endast lätta pendelrörelser i nedåtriktat läge och assisterade lyftrörelser i horisontellt läge.
Den typiska sjukledigheten efter en operation är tre månader.