Förutom ärftlighet finns det sjukdomar som kan leda till frusen axelled (adhesiv kapsulit, frozen shoulder): diabetes, sköldkörtelsjukdomar, autoimmuna sjukdomar, hjärtinfarkt och hjärninfarkt.
En tidigare axelskada eller -operation och långa perioder av orörlighet i axeln kan också leda till frusen skuldra.
Det naturliga sjukdomsförloppet leder ofta till en smärtfri, normalt rörlig axelled.
Sjukdomens förlopp
3–9 månader: i de tidiga stadierna av sjukdomen blir leden inflammerad och öm.
9–15 mån: Ledkapseln bildar ärr. Smärtan avtar vanligtvis, men kapselns krympning begränsar axelns rörelseförmåga
15–24 mån: Under läkningsfasen är smärtan minimal och rörelsebegränsningarna avtar gradvis.
Du bör uppsöka läkare om symtomen gör det svårt att leva ett normalt liv eller om smärtan i axeln stör din sömn på natten.
Frusen skuldra definieras utifrån symtomen och anamnesen. Bilddiagnostiska undersökningar, som röntgen- och magnetundersökningar, används för att utesluta andra orsaker till axelsymtomen.
Behandling
Målet med den icke-kirurgiska behandlingen är att lindra smärtan och minska de rörelsebegränsningar som uppstår. Handledd fysioterapi kan vara särskilt användbar i den smärtfria läkningsfasen.
I den tidiga inflammatoriska fasen av sjukdomen kan kortisoninjektioner hjälpa till att lindra smärtan.
Om axelleden fortfarande har betydande rörelsebegränsningar ett år efter symtomdebuten kan kirurgisk behandling övervägas.
Sjukdomen kan återkomma senare hos patienten i den andra, tidigare friska, axelleden.