Lederna och deras anatomi

Tack vare lederna är våra ben ihopkopplade med varandra och vi kan gå. Med regelbunden motion och sunda levnadsvanor kan var och en medverka till bevarade strukturer och rörlighet i lederna.

​Människan har omkring 300 leder och de flesta är synovialleder som tillåter rörelse. Till exempel i halsen finns en vridled som gör det möjligt att röra huvudet från sida till sida. Andra viktiga leder är människans största led knäet samt händernas småleder.

På bilden ser du ledens viktigaste strukturer Källa: Suomen Nivelyhdistys ry. / Timo Saari

Det finns även stela band- och broskfogar i kroppen. Till exempel tänderna är fixerade i benet i munnen med ligament och revbenen i bröstbenet med brosk.

Vad består våra största leder av?

Våra största leder är knäna. Andra stora leder i kroppen är axeln, armbågen, handleden, höften och vristen.

Axel

Axeln är människans mest rörliga led. Den är en kulled som förbinder skulderbladet och axeln med varandra.

Armbåge

Armbågen är en stadig gångjärnsled. Den består egentligen av tre olika leder. Axeln fäster nämligen både på armbågsbenet och på strålbenet och dessa två ben bildar dessutom en led med varandra.

Handled

Handleden gör det möjligt att röra handen. Den består av ett flertal små ben och leder.

Höft

Höftleden gör det möjligt att röra benet i nästan alla riktningar. Höftleden är en så kallad kulled som består av den koppformade höftledspannan och lårbenet.

Knä

Knäleden är människans största led. Den möjliggör stora rörelseomfång, såväl sträck- som böjrörelser.

I knäet finns många stödstrukturer som hindrar för stora vridrörelser och dämpar för hårda stötar. Trots detta är knäet känsligt för belastning och skador. Knäet medverkar även till att bära människokroppens vikt och är därför ständigt utsatt för belastning.

Knähälsan kan skötas med att stärka musklerna runt knäna.

Vrist

Vristleden är en gaffelliknande struktur som består av underbenet, vadbenet och språngbenet. Vristleden stöds av ett flertal ligament och senor.

Var medveten om risken för artros redan som ung

Tack vare lederna lär vi oss allsidig kroppsrörelser redan i fosterstadiet. När vi blir äldre har ledstrukturerna en tendens att försvagas. Då talar man ofta om artros.

Emellertid kan vi alla redan i ungdomen stärka lederna genom att motionera och förhindra övervikt och minska risken att insjukna i senare ålder. Det är aldrig för sent att börja motionera. Ofta kan motion även lindra symtom på artros som redan har börjat.

Läs mer:



Nästa sida

 




Alla kan sköta sina leder lederna genom motion, lämplig rörelsebelastning och förhindrad övervikt.