Läkaren kontrollerar patientens och den symtomgivande fotens eller handens rörlighet. Läkaren undersöker också om det i ledens yttre form har skett förändringar och om smärtan eller stelheten i leden har en mer omfattande inverkan på benställningen. Läkaren undersöker även rörelseomfånget och muskelstyrkan i leden.

Brosket ses inte på röntgenbilden eftersom det inte i likhet med ben innehåller kalk. Brosket ses därför som en mörk springa mellan benen i leden. När artrosen fortskrider försvinner ledbrosket och ledmellanrummet smalnar.

Ledmellanrummet i knäna på denna röntgenbild har försvunnit, vilket tyder på långt utvecklad artros.

Vid långt utvecklad artros har ledmellanrummet försvunnit och ben ligger mot ben. Förutom avsmalnat ledmellanrum visar röntgenbilden även ofta benutväxter (osteofyter) som är godartade benutskott i benhinnan. I benändo​rna kan även missbildningar och ökad förkalkning (skleros).

När läkaren ställer diagnosen gör han/hon även en bedömning av om patientens symtom påverkas av följande:

• inflammatorisk ledsjukdom såsom reumatisk sjukdom eller gikt
• inflammation i senor och ledkapsel
• ledrelaterad orsak såsom bristningar eller osteonekros i menisken i knäet
• belastningstillstånd och skelettumörer.

(I) Normalt ledbrosk, (II) begynnande artros där ledbroskets yta blir tunnare, (III) brosket blir ännu tunnare och faller sönder och sprickor bildas ända ner till benet, (IV) ledbrosket försvinner helt från ledens yta.

När är det dags att gå till läkare på grund av ledsmärtan?

En ortoped är en specialistläkare som kan bedöma omfattningen av dina ledbesvär och vilken behandling som är lämplig för dig. Till exempel din egen hälsovårdscentral kan ge dig remiss till ortopedmottagning.

Vad händer efter mottagningen?

Om läkaren konstaterar att du har artros får du anvisningar och information om lämplig behandling för din situation. Din behandling kan vara

• rehabiliterande behandling
• läkemedelsbehandling
• operationsbehandling

Läkaren kan också ge dig information om hjälpmedel.