Gynekologisk cancer och sexualitet

De flesta patienter som har genomgått en canceroperation i bäckenområdet rapporterar sexuella problem efter behandlingen.

Sexuella svårigheter hör till de tre största bekymren efter en gynekologisk cancerdiagnos och behandling av cancern. Problemområden är minskad sexuell lust, torrhet i slidan, svagare orgasm, minskad känsel och spänst i slidan, ytlig samlagssmärta och en smalare och förkortad slida. De värsta faserna upplevs under och kring diagnosen och behandlingarna, men för vissa blir problemen långvariga.

Strålbehandling har rapporterats vara särskilt skadlig för kvinnans sexualitet. Kvinnor som har fått strålbehandling har konstaterats ha mer samlagssmärtor och brist på sexuell njutning. Andra problem är förkortad slida, stelare slidväggar, problem med fukten, känsellöshet i slidan och de yttre könsorganen och samlagssmärtor. De ovannämnda besvären kan leda till att de sexuella funktionerna minskar eller kortvarigt upphör, sexuell olust, ångest över att inleda slidsamlag igen samt problem med att bli upphetsad och få orgasm. Också i samband med cytostatikabehandling har kvinnor rapporterat om problem med att bli upphetsad och känna sexuell lust samt torrhet i slidan.

Forskningsresultaten om hur gynekologisk cancer och behandlingen av den påverkar parrelationen är motstridiga. Det finns studier som visar att cancern har haft en positiv effekt, i och med att parets kommunikation, inbördes förståelse och emotionella närhet har ökat efter sjukdomen. Två centrala aspekter som förebyggde relationsproblem var en öppen samtalskultur och en bred sexuell repertoar före cancern.

Å andra sidan finns det flera studier som beskriver problem i parrelationen efter gynekologisk cancer. Bakgrunden till problemen kan vara att tidigare sexrelationer eller partnern beskylls för cancern, rädsla för att cancern ska smitta till partnern, partnerns ovilja att ha sex av rädsla för att skada kvinnan, vilket kvinnan kan uppleva som att bli övergiven. Studier har visat att problem i kommunikationen och tigande (self-silencing) som överlevnadsstrategi är centrala faktorer som ligger bakom problem i parrelationen. Att ta upp sexualiteten till diskussion med vårdspersonalen skingrar rädslor i samband med cancersjukdom och hjälper att bygga upp sexlivet igen.

 

Kyllä

Uppdaterad  2.5.2023