Falskt! Man har tidigare trott att i synnerhet kirurgisk abort genom skrapning påverkar möjligheten att bli gravid i framtiden. Studier visar att abort som genomförts utan komplikationer inte orsakar infertilitet och ökar inte heller risken för missfall eller utomkvedshavandeskap. Efter upprepade kirurgiska skrapningar kan risken för en för tidig förlossning och för sammanväxningar i livmodern som försämrar fertiliteten öka. En ihållande infektion eller upprepade infektioner i livmodern till följd av abort kan skada livmoderns slemhinna och därmed försämra möjligheten att bli gravid på nytt.
Sant! Om aborten har gjorts medicinskt före graviditetsvecka 9 eller kirurgiskt med hjälp av skrapning, kan graviditeten fortsätta i under 1 % av fallen trots ingreppen. Därför är det viktigt att gå på efterkontroll inom den öppna hälsovården, där ett blodprov tas för att kontrollera att livmodern har tömts. Vid medicinska aborter som görs efter graviditetsvecka 9, kontrolleras det redan på sjukhuset att åtminstone fostret har avlägsnats från livmodern så att graviditeten inte fortsätter.
Sant! I graviditetsvecka 8 har embryot blivit till ett foster som är cirka 2 cm långt. Vid medicinsk abort som görs polikliniskt eller delvis hemma före graviditetsvecka 9 är det vanligen svårt att se fostret i den rikliga blödning bland klumparna av levrat blod, men det går i princip att se det. I graviditetsvecka 9 är fostret redan cirka 3 cm långt och vid medicinsk abort försöker man kontrollera att fostret avlägsnas genom att observera blödningen och graviditetsvävnaderna som kommer ut. Målet är ändå att aborten görs så att kvinnan som ansökt om abort inte ska behöva se fostret.
Sant! Ibland töms inte livmodern helt efter aborten och ett skrapningsingrepp måste göras för att avlägsna graviditetsmaterial som blivit kvar i livmodern. Efter medicinsk abort måste skrapning göras på cirka 6 % av patienterna. Den kan göras antingen på polikliniken under lokalbedövning eller i operationssal under narkos. Också kirurgisk abort med hjälp av skrapning kan bli ofullständig. Cirka 2 % av dem som gör kirurgisk abort blir tvungna att genomgå en ny skrapning.
Falskt! Föräldrarna eller vårdnadshavarna får aldrig meddelande om den som ansöker abort inte själv önskar det. Det går också att komma överens att dokumenten som gäller ingreppet inte skickas hem per post och att vårdnadshavaren inte kan se uppgifter om aborten i de elektroniska systemen. Det är ändå bra att ha en pålitlig vuxen som stöd vid abort och vårdpersonalen uppmuntrar unga att tala om saken för sina föräldrar. Det är bra också med tanke på den ungas säkerhet och välmående. Ofta tar föräldrar det lugnt när de får höra om den kommande aborten och är glada över att kunna vara till stöd för sitt barn. Det är också bra att till sjukhuset där aborten görs meddela en kontaktpersons uppgifter för eventuella nödsituationer.