Abortmetoder

Graviditeten kan avbrytas med hjälp av två olika metoder: medicinsk abort eller kirurgisk abort, dvs. sugskrapning.

Medicinsk abort kan utföras oavsett hur länge graviditeten pågått och i Finland görs majoriteten (96 %) av alla aborter numera med hjälp av mediciner. Sugskrapning kan göras om graviditeten pågått i högst 12+0 veckor, den säkraste tiden är i graviditetsvecka 7–8. Skrapning som görs före graviditetsvecka 7 medför risk för att graviditeten fortsätter. Om det inte finns medicinska grunder för att välja en viss abortmetod, väljer kvinnan som ansöker om abort metod själv efter att ha fått information om dem.

Medicinsk abort

Fördelen med medicinsk abort jämfört med sugskrapning är att man slipper ingreppet i livmodern och narkosen. Vid medicinsk abort upplever nästan alla kvinnor någon grad av smärta och 15–50 % känner sig illamående. De här symtomen behandlas med smärtstillande och illamåendedämpande läkemedel. Ytterligare en nackdel är en rikligare och långvarigare blödning.

Vid medicinsk abort tas det första läkemedlet (mifepristone) via munnen på sjukhusets poliklinik. Det här läkemedlet ökar livmoderns känslighet för sammandragningar och mjukar upp livmoderhalsen. För vissa kvinnor börjar blödningen redan med det här läkemedlet och det kan ibland ge biverkningar som illamående, kräkningar, diarré, underlivssmärta eller huvudvärk. Man behöver inte ta paus i eventuell amning. Sjukledigt behövs inte på startdagen.

Det egentliga läkemedlet (misoprostol) som ger upphov till sammandragningar som tömmer livmodern tas 1–3 dygn efter det första läkemedlat. Om graviditeten vid tidpunkten för abort har pågått i mindre än 9 veckor och den som gör abort är över 18 år, frisk och har en annan vuxen som sällskap, kan läkemedlet tas hemma. I annat fall ges behandlingen med läkemedel som drar samman livmodern på sjukhusets poliklink eller bäddavdelning, beroende på graviditetens längd och kvinnans situation. Om graviditeten pågått längre, måste ofta en ny dos misoprostol ges och medicineringen fortsätter tills graviditeten avbryts. Oftast avbryts graviditeten samma dag, men i synnerhet vid abort av graviditet som pågått i över 12 veckor, är det bra att förbereda sig på att stanna på sjukhuset över natten.

Dagtid kan en stödperson vara med på sjukhuset. Kvinnan får åka hem när graviditeten har avbrutits, efterblödningen är normal och kvinnan mår bra. Man behöver inte ta paus i eventuell amning. I regel är man sjukskriven i cirka tre dagar från och med dagen då man tar misoprostol.

Kirurgisk abort

Vid kirurgisk abort töms livmodern med sugskrapning under narkos. Ingreppet görs som dagkirurg. Fördelen med skrapning jämfört med medicinsk abort är mindre och kortare blödning. Kvällen före och/eller på morgonen samma dag som ingreppet utförs ska man ta antibiotika man fått på polikliniken för att förbygga infektion och vid behov misoprostol för att mjuka upp livmodermunnen. Till sjukhuset kommer man på fastande mage enligt avtal på morgonen samma dag som ingreppet görs. Ingreppet görs under narkos och man får åka hem samma dag om man har vuxet sällskap hemma över natten. Vanligen är man sjukskriven (1–)3 dagar från och med abortdagen.

Problem i samband med abort

Abort är vanligen ett riskfritt ingrepp. Oavsett metod lyckas aborten hos 93–98 % av kvinnorna problemfritt vid graviditet under 9 veckor och hos 88–97 % när graviditeten varat i 9–12 veckor. Hos bara 1 % av alla kvinnor som genomgår abort konstateras graviditeten fortsätta efter ingreppet. Risken för att rester av graviditetsvävnad blir kvar i livmodern är lika stor vid båda abortmetoderna när graviditeten varat i under 12 veckor. När graviditeten varar över 12 veckor ökar risken för ofullständig abort och riklig blödning så att risken för skrapning är cirka 26 % i samband med behandling på sjukhus och 39 % totalt sett. Graviditetsvävnad som blir kvar i livmodern kan göra efterblödningen rikligare och längre samt öka infektionsrisken. Infektion som kräver antibiotikabehandling eller misstanke om sådan förekommer hos cirka 2–11 % av kvinnorna vid såväl medicinsk som kirurgisk abort. Vid kirurgisk abort är risken för att det går hål på livmodern cirka 1–4/1000 aborter.

Oavsett metod inverkar en enstaka abort inte på framtida graviditeter. Upprepade skrapningar ökar dock risken för sammanväxningar inne i livmodern och för problem med hur moderkakan fäster i livmodern vid eventuella kommande graviditeter.


Föregående sidaNästa sida

 


Päivitetty  15.8.2018 16.07

 

 

HUS logoTAYS logoOYS logoKYS logoTYKS logo