Om fertilitetsbehandlingar

Hos de flesta hittas någon orsak till barnlösheten, men fortfarande förblir barnlösheten oförklarad hos så många som vart fjärde par.

Ofrivillig barnlöshet går att behandla. Med dagens behandlingsmetoder får de flesta barnlösa som kommer för behandling ett efterlängtat barn. Valet av behandlingsform beror på orsakerna till infertiliteten och även på de behandlades egen situation och åsikter.

Efter infertilitetsundersökningarna rekommenderas att paret sinsemellan diskuterar vad de tillsammans är redo att gå in för, eller om de alls vill ha några behandlingar. Fertilitetsbehandlingarna är långvariga behandlingar som är krävande såväl mentalt som ekonomiskt och förutsätter att man förbinder sig till olika tidtabeller.

Oavsett om en förklaring till barnlösheten hittas eller inte, så kan infertilitet i dagens läge vanligen behandlas och med de tillgängliga behandlingsmetoderna får cirka 80 procent av de som genomgår behandling sitt efterlängtade barn.

Aktuell statistik över fertilitetsbehandlingar genomförda i Finland och resultaten från dem kan läsas på  Institutets för hälsa och välfärd webbplats​.

• ​Assisterad befruktning 2020–2021​ (THL.fi)

Planeringen av infertilitetsbehandling föregås alltså alltid av en omsorgsfull undersökning.

Behandling av infertilitet regleras av lagen om assisterad befruktning, och på den offentliga sidan regleras den också av nationella kriterier och vissa andra bestämmelser, t.ex. enhetliga kriterier för icke-brådskande behandling. De innehåller exempelvis en bedömning av vilken behandling är medicinskt lönande, det vill säga hur sannolikt det är att behandlingen leder till graviditet.

Historiska milstolpar

• Fertilitetsbehandlingarna började utvecklas i och med att hormonmedicineringen utvecklades. I slutet av 1960-talet visade sig injicerad hormonmedicinering och klomifencitrat i tablettform vara effektiva för att stimulera ägglossningen.
• Världens första provrörsbefruktade barn, Louise Brown, föddes i England den 25 juli 1978. Händelsen var en vetenskaplig sensation. Det första provrörsbarnet i Finland föddes med kejsarsnitt på Kvinnokliniken i Helsingfors på valborgsmässoaftonens morgon 1984.
• Numera genomförs provrörsbefruktningarna, det vill säga IVF-behandlingarna, polikliniskt. Så sent som i mitten på 1980-talet togs de flesta äggcellerna ut med hjälp av laparoskopi under narkos. ​Numera tas äggcellerna ut polikliniskt, via slidan med ultraljudsstyrning och lätt medicinering.
• Kontrollerad stimulering av äggstockarna för att få äggceller att mogna har förbättrats under åren i och med att läkemedelsbehandlingen har utvecklats. Numera kan behandlingscyklerna inprogrammeras bättre, antalet äggceller som tas ut har ökat, komplikationerna har minskat och antalet graviditeter ökat.
• Mikroinjektion av en spermie, ICSI, revolutionerade behandlingen av manlig infertilitet. I Finland föddes det första barnet som fått sin början med ICSI-metoden på sommaren 1994. Numera kan spermier vid behov även tas direkt ur bitestikeln eller testikeln.
• Till en början innebar IVF-behandlingen en stor risk för flerbördsgraviditet, eftersom alla befruktade embryon överfördes till livmodern. Finland har varit föregångare i utvecklingen av effekten och säkerheten vid överföring av ett embryo. Det sammanhängde också med utvecklingen av metoder för att frysa ner och tina embryon.
• Exempelvis i USA överförs fortfarande flera embryon på en gång, vilket leder till att antalet flerbördsgraviditeter ökar avsevärt. Till följd av det blir man tvungen att använda fosterreduktion.
• Nedfrysning av embryo ger möjlighet att göra flera embryotransplantationer efter en IVF-stimulering och samling av äggceller. Den första graviditeten och förlossningen med nedfryst embryo i Finland ägde rum 1987.
• Laboratorieteknikens utveckling har spelat en viktig roll för de förbättrade behandlingsresultaten. Utbildningen och erfarenheten har ökat, och välkontrollerade, industriellt framställda odlingsvätskor har tagits i bruk. I framtiden lär man sig kanske att för transplantation och nedfrysning ännu bättre välja de embryon som har den största sannolikheten för en lyckad graviditet. Faktorerna som påverkar hur embryot fäster i livmodern är fortfarande relativt okända​.