Om du har en kronisk sjukdom är det bra att diskutera graviditetsplanerna med din läkare innan du försöker bli gravid. Då kan man säkerställa att läkemedlen som används för sjukdomens behandling är trygga och effektiva under graviditeten. Därtill är det skäl att diskutera om sjukdomen orsakar extra risker för kvinnan eller det växande fostret under graviditeten. Graviditeten kan också ändra den bakomliggande sjukdomens karaktär och därmed orsaka risker för kvinnans hälsa. Alltså ska man fråga vad läkaren anser om graviditetsplanerna, med andra ord få ett ”graviditetstillstånd”.
En sjukdom hos mannen och läkemedelsbehandling av sjukdomen kan orsaka förändringar i sädesvätskan samt risker för det växande fostret. Också mannen ska därför diskutera helhetsläget med sin behandlande läkare innan paret försöker skaffa barn, så att eventuella ändringar i medicineringen kan göras i tid.
| Diabetes | Diabetiker ska alltid planera sin graviditet i förväg, eftersom dålig sockerbalans medför större risk för missbildningar. Man ska helst börja ta tillskott av folsyra med en större dos än normalt, 4–5 mg/dygn, redan 2–3 månader före graviditetsförsöket. Den egna läkaren skriver ut recept på folsyra. Vissa diabetiker tar läkemedel som kan öka risken för missbildningar. Det är skäl att byta ut sådana läkemedel mot säkrare redan när man planerar att skaffa barn. Diabetikers uppföljning under graviditeten sker inom specialsjukvården. |
| Hypertension | Båda föräldrarnas blodtryck ska helst vara på en bra nivå innan paret försöker skaffa barn. I samråd med den behandlande läkaren väljs ett säkert blodtrycksläkemedel som även kan tas under graviditeten. Ibland räcker det att byta blodtrycksläkemedel först när graviditeten har börjat. |
| Tidigare cancer | Tidigare cancer, eller egentligen cytostatika- och strålbehandling och andra läkemedel som använts i cancerbehandlingen, kan försvaga fertiliteten hos både män och kvinnor antingen tillfälligt eller permanent. Många behandlingsformer gör att kvinnan kommer tidigare i klimakteriet och den fertila åldern förkortas. Det är bra att med cancerläkaren diskutera vad som är en trygg tidpunkt för graviditet, för cancern bör vara i god remission (symtomfri/lindrigare fas av sjukdomen) innan man försöker bli med barn. Cancerbehandling kan också påverka graviditetens prognos, men hos de flesta som haft cancer löper graviditeten normalt. |
| Epilepsi | Epilepsi och vissa läkemedel som används för att behandla sjukdomen ökar risken för neuralrörsdefekt hos fostret. Risken för missbildningar hos fostret är ungefär tre gånger större (7,1 %) hos dem som tar epilepsiläkemedel jämfört med normalbefolkningen (2,3 %). För att minska den här risken rekommenderas en förstorad folsyrados på 4–5 mg x 1 redan när man planerar att skaffa barn. Epilepsimedicineringen planeras så att den är effektiv och säker redan före graviditeten. Målet är en bra behandlingsbalans med en så liten läkemedelsdos som möjligt. |
| Multipel skleros (MS) | MS går i regel in i en lugn fas under graviditeten, men genast efter förlossningen kan skoven öka. De vanliga immunmodulerande läkemedlen betainterferon och glatiramer har använts i över 15 år. Det finns inga indikationer på skadlig inverkan på fostret, så betainterferon och glatiramer kan sannolikt tryggt användas fram till graviditetens början. Erfarenheten av natalizumab är mer begränsad. En karenstid på så mycket som tre månader har rekommenderats vid användning av natalizumab före en planerad graviditet. Det misstänks att fingolimod och mitoxantron är skadliga för fosterutvecklingen, så medicinering med dem ska avslutas minst två månader innan man slutar med preventivmedel. |