Orsaker till infertilitet

Orsaker till ofrivillig barnlöshet kan vara exempelvis störningar i äggcellens mognad och avlossning, endometrios eller hos mannen försvagad kvalitet på sädesvätskan.

Ungefär vart sjätte par upplever ofrivillig barnlöshet, dvs. infertilitet. Hos de flesta paren kan förklaringen till den nedsatta fertiliteten hittas tydligare hos den ena parten, eller det kan finnas förklarande faktorer hos båda. Hos vissa par hittar man inte med nuvarande undersökningar någon betydande förklaring till att graviditeten inte lyckas.

Läs mer:

Faktorer som påverkar fertiliteten

Också en ensamstående kvinna eller man eller ett kvinno- eller manspar kan uppleva problem med ofrivillig barnlöshet. För närvarande ges ensamstående män och manspar inte infertilitetsbehandling i Finland, eftersom lagen förbjuder surrogatmödraskap. De kan bilda familj genom adoption inom familjen eller bli fosterföräldrar. Infertilitetsbehandling av ensamstående kvinnor eller kvinnopar förutsätter användning av donerade könsceller vid enheter som är specialiserade på denna typ av behandling. För närvarande genomfös behandlingar endast vid privata fertilitetskliniker.

Om ett par försöker skaffa barn, men graviditeten inte har börjat inom ett år efter att de slutat använda preventivmedel trots att kvinnan har regelbunden mens och de har samlag 2–3 gånger i veckan, är det bäst att söka sig till infertilitetsundersökning. Den grundläggande undersökningen kan göras inom den offentliga bashälsovården (t.ex. av hälsocentralläkare eller vid studenthälsovården), av privatläkare (allmänläkare, gynekolog) eller på en privat fertilitetsklinik. De egentliga infertilitetsundersökningarna görs vanligen inom specialsjukvården. Syftet med infertilitetsundersökningarna är att ta reda på om barnlösheten beror på en orsak som kan behandlas eller om paret ska rekommenderas att överväga infertilitetsbehandling.

Om det i undersökningarna inte hittas någon betydande orsak till att graviditetsförsöken inte har lyckats, uppmanas paret ofta att fortsätta med försöken. Detta eftersom studier visar att cirka hälften av paren lyckas bli gravida under det andra året av försök.

Orsakerna till barnlösheten utreds med genomgång av hälso- och sjukdomshistoria samt blodanalyser och andra specifika undersökningar. En eventuell förklarande faktor hittas antingen hos kvinnan eller mannen i ungefär hälften av fallen och hos båda i ungefär en fjärdedel, men hos en fjärdedel av paren hittas ingen förklarande orsak.

Orsaker till kvinnlig infertilitet

Störningar i äggblåsans mognad och avlossning, dvs. ovulationsstörningar, 20–40 procent

Ovulationsstörning tar sig vanligen uttryck i att mensen uteblir eller att menstruationscykeln är lång eller oregelbunden. Undersökningarna utreder om orsaken finns i äggstockarnas reglering i hypofysen eller i själva äggstockarna.

Förklaringen kan också ligga i en kronisk sjukdom som är i obalans, exempelvis underfunktion i sköldkörteln eller diabetes, ätstörning eller överdriven motion, för lite fettvävnad, övervikt, undervikt, polycystiskt ovariesyndrom eller ibland hypofystumör.

Bild: Polycystiska äggstockar (PCO, polycystic ovary). Termen beskriver äggstockens struktur, där det finns över 12 äggblåsor som ofta sitter som ett pärlband under ytskiktet.

Orsaker i äggledarna, 10 procent

  • Skada (blockering) i äggledaren stör eller hindrar äggcellen och spermierna att ta sig fram i äggledaren, att befruktningen sker och att embryot fäster vid livmoderväggen.
  • En äggledare kan vara helt eller delvis blockerad, eller dess funktion kan vara försvagade på grund av olika sammanväxningar.
  • En tidigare könssjukdom (klamydia, gonorré) eller infektion i könsorganen ökar risken för skador i äggledarna.
  • Också sprucken blindtarm eller bukhinneinflammation av annan orsak eller endometrios kan leda till sammanväxningar i bukhålan som stör äggledarens funktion.
  • Äggledarskador ökar risken för utomkvedshavandeskap.
  • Äggledare som ofta är vätskefylld rekommenderas därför att avlägsnas före provrörsbefruktning.

Endometrios, 10–20 procent

  • Endometrios innebär att det finns livmoderslemhinna utanför livmodern. Symtomen förvärras av östrogen. Cirka 10 procent av alla kvinnor har endometrios, av dem som lider av infertilitet har cirka 10–30 procent denna åkomma.
  • Vid endometrios förekommer vävnad som påminner om livmoderns slemhinna (endometrium) utanför livmodern, vanligen i bukhålan eller på utsidan av äggstockarna, ibland mellan slidan och ändtarmen. Denna slemhinna följer menstruationscykeln, så att den bland annat blöder under mens och orsakar smärta.
  • En misstänkt mekanism för uppkomsten av endometrios är att mensblödningen som rinner genom äggledarna ut i bukhålan fastnar vid bukhinnan istället för att förtvina.
  • Smärtan som endometrios orsakar behandlas utöver smärtstillande med läkemedel som minskar äggstockarnas östrogenutsöndring, som kombinationspiller och kontinuerlig gulkroppshormon. Dessa läkemedel hindrar dock graviditet.
  • Under graviditetsförsök kan endometriossymtomen förvärras. Endometriosen påverkar graviditetsförsök, eftersom den utöver smärtan kan orsaka försämrad funktion hos äggstockarna och äggledarna. Om du vet att du lider av endometrios, kan du söka dig till infertilitetsundersökning redan efter sex månaders misslyckade graviditetsförsök.
  • Vid planeringen av infertilitetsbehandling övervägs om endometriosen behöver opereras eller om infertilitetsbehandlingen kan inledas genast.

Läs mer:

Endometrios (Terveyskirjasto) på finska

Endometriosföreningen (på finska)

Orsaker i livmodern, 2–5 procent

  • Embryot kan hindras från att fästa i livmodern på grund av orsaker i livmodern.
  • Stora och även små förändringar i livmoderns slemhinna, som submukosala myom som växer in i livmoderhålan, polyper (slemhinnepåsar) eller adenomyos (livmoderslemhinna finns inne i livmoderväggen) kan orsaka oregelbundenhet i livmoderhålan, blödningsstörningar och försämrad blodcirkulation i livmoderslemhinnan, vilket gör det svårare för embryot att fastna.
  • Medfödda strukturella avvikelser i livmodern, som skiljevägg (septum) i livmodern eller delad livmoder, kan försämra fertiliteten och även öka risken för missfall under tidig graviditet.

Läs mer:

Kvinnlig infertilitet (Terveyskirjasto) på finska​

Orsaker till manlig infertilitet

Dålig kvalitet på sädesvätskan förklara cirka 30 procent av alla pars ofrivilliga barnlöshet. Om en analys av sädesvätskan visar på avvikande spermieproduktion eller spermierörlighet, eller båda, tas alltid ett nytt prov, eftersom spermans kvalitet varierar tydligt till och med från vecka till vecka hos vissa män. Det nya provet ska helst tas 2–3 månader efter det första.

Avvikande sädesvätskefynd kan bero på:

  • Anatomisk orsak (testiklarna har inte vandrat ner, operationer i testiklarna eller ljumskarna, pungbråck)
  • Genetisk orsak (Klinefelters syndrom, förändringar i Y-kromosomen)
  • Allmänna sjukdomar (diabetes, testikel- eller annan cancer, depression)
  • Avsevärd övervikt
  • Rökning, alkohol, droger
  • Biverkning eller verkning av läkemedel (testosteron, anabola steroider)

Framför allt orsaker som beror på livsstil kan eventuellt avhjälpas med att ändra sina levnadsvanor i en sundare riktning, som att försöka banta till normalvikt, sluta röka, sluta använda droger eller testosteron och anabola steroider och få en bra vårdbalans på eventuell grundsjukdom.

Läs mer:

Manlig infertilitet (Terv​eyskirjasto) på finska​

Smärta och svullnad i testiklarna (Terveyskirjasto) på finska​

Testikel- och bitestikelinflammations (Terveyskirjasto) på finska

Sexuella orsakar

  • Orsaken till ofrivilliga barnlöshet kan också vara problem med samlag, t.ex. sexuell olust, smärta hos kvinnan eller mannens erektions- eller ejakulationsproblem.
  • Ibland går det av någon anledning inte att ha samlag alls.

I en sådan situation rekommenderas det att paret kontaktar en läkare genast när de börjar fundera på att skaffa barn. Orsaken kan kanske behandlas eller situationen kan kräva speciella infertilitetsbehandlingar.


Föregående sidaNästa sida

 


 

REPRODUKTIV HÄLSA