Ansträngningsinkontinens beror på att tillslutningen av urinröret är försvagat. När trycket i bukhålan ökar sluts urinröret normalt mot stödet från muskler och bindväv i bäckenbotten. Om stödet försvagas sluts inte urinröret helt och det läcker typiskt ut en droppe/skvätt urin så länge trycket i bukhålan är förhöjt. Vid ansträngningsinkontinens känner man sig inte kissnödig.
Typiska situationer för ansträngningsläckage är när man hostar, nyser, skrattar, hoppar eller springer.
Trängningsinkontinens eller överaktiv blåsa är ett tillstånd där blåsmuskeln dras samman fastän det bara finns lite urin i blåsan. Sammandragningarna i blåsan upplevs som behov att kissa och sammandragningen kan också leda till att blåsan töms delvis eller helt.
Överaktiv blåsa kan ibland vara så att säga självlärd, alltså att blåsan har vant sig vid att tömmas ofta. Det kan också hända att den orsakande faktorn inte hittas. Förutom åldern. kan många sjukdomar och åkommor leda till trängningsläckage, så som sjukdomar som påverkar hjärnan eller trycker på ryggmärgskanalen, diabetes, framfall, övervikt och rökning.
Blandinkontinens är en kombination av ansträngnings- och trängningsinkontinens och kan uppvisa symtom av båda. Urin läcker både vid ansträngning och trängning. Vid läkarundersökningen försöker man utreda vilkendera av läckagetyperna är dominerande.
Ovanliga former av urinläckage är överrinningsinkontinens, fistlar och upplagringssjukdom. Vid överrinningsinkontinens är urinblåsans tömning störd så att det blir kvar urin i blåsan och urinen som övergår blåsans kapacitet läcker ut.