Vid misstanke om äggstockscancer skriver man en remiss för patienten till polikliniken för kvinnosjukdomar. Läkaren som mottar remissen planerar för patienten de tilläggsundersökningar som behövs, till exempel blodprov för bestämning av tumörmarkörer eller bilddiagnostik. Ibland kallas patienten direkt till mottagningen och man begär undersökningarna utifrån mottagningsbesöket.
På vårdplaneringsbesöket bör läkaren ha tillgång till erforderliga kompletterande undersökningar för att kunna bilda sig en uppfattning om sjukdomens karaktär och spridning. Läkaren undersöker och intervjuar patienten och bedömer patientens allmäntillstånd med tanke på eventuella kommande behandlingar. Vid misstanke om äggstockscancer är den första behandlingen vanligtvis operation, antingen för att behandla sjukdomen eller titthålsoperation av bukhålan för att bedöma sjukdomens spridning och tagning av eventuella vävnadsprov. På planeringsbesöket får patienten sin eventuella diagnos, information om planerade åtgärder och patientens individuella behandlingsplan. Om det verkar troligt att man måste sätta in en stomi vid operationen, diskuteras detta med patienten och patienten får information om detta. Med noggrann förberedning och informering av patienten försöker man förbättra återhämtningen efter operationen och lindra oron som det plötsliga insjuknandet medför. Operationerna på grund av äggstockscancer är brådskande, eftersom patienten ofta har tydliga symtom som sjukdomen förorsakar.
En omfattande äggstockscanceroperation görs vanligtvis som öppen operation under narkos. Patienten kan komma till operationen på operationsdagens morgon. Operationssnittet görs i mittstrecket, vanligtvis i både bukens övre och nedre område. Vanligtvis opererar man bort livmodern, äggstockarna, bukhinnenätet (fet vävnad runt tjocktarmen), synlig tumörvävnad i möjligaste mån, vid behov även en del av tarmen eller bukhinnan. Lymfkörtlarna runt höftartärer och aorta avlägsnas om de är förstorade eller om sjukdomen är lokal. Operationen tar flera timmar, ibland hela dagen.
Ibland är den första operationen en titthålsoperation under narkos. Patienten kommer till ingreppet på ingreppsdagens morgon och kan oftast skrivas ut på kvällen samma dag. Återhämtningen från titthålsoperationen går snabbt.
Efter en omfattande äggstockscanceroperation eftersträvas i mån av möjlighet en snabb återhämtning. Patienten kan stiga upp för första gången med hjälp av en sköterska på operationsdagens kväll eller senast morgonen därpå. Om det inte finns några särskilda förbud, kan patienten äta mat redan på operationsdagens kväll eller senast dagen efter. Om återhämtningen framskrider som väntat skrivs patienten ut 5–7 dygn efter operationen. Om man har tvingats sätta in en tarmstomi under operationen, övar patienten på att sköta den efter operationen på avdelningen tillsammans med stomisköterskan. I samband med canceroperationer ges i regel 30 dygns injektionsbehandling för att förebygga postoperativa blodproppar. Recept på nödvändiga smärtstillande läkemedel och andra läkemedel skrivs på sjukhuset. Vävnadsproven som togs vid operationen behandlas på patologernas och behandlande läkares gemensamma möte inom ungefär tre veckor efter operationen och då bekräftas planen för den fortsatta vården. Oftast fortsätter man behandlingen med cytostatika som inleds ungefär 3–4 veckor efter operationen.
Äggstockscancer behandlas i regel genom kombinerad behandling med två olika läkemedel, ett taxanderivat och ett platinaderivat. De taxanderivat som används mest är paklitaxel eller docetaxel och det platinaderivat som används mest är karboplatin. Om sjukdom hittas utanför bukhålan eller om det kvarstår mycket tumörrester i bukhålan efter operationen, tillsätter man bevacizumab-behandling som hämmar nybildning av blodkärl. Bevacizumab-behandlingen fortsätts som så kallad underhållsbehandling även efter att cytostatikabehandlingen har avslutats. Underhållsbehandlingen ges var tredje vecka under 15 månaders tid och avsikten med denna är att förebygga återfall.
Ansvaret för att förordna cytostatikabehandling och för patientens vård vid äggstockscancer ligger hos den gynekologiska onkologen. Behandlingarna genomförs beroende på ort antingen på gynekologins poliklinik för läkemedelsbehandling eller på sjukhusets gemensamma poliklinik för läkemedelsbehandling.
Cytostatika före operationen eller neoadjuvant behandling
Ibland konstateras sjukdomen ha spridit sig så mycket i bukhålan att möjligheterna för ett bra operationsresultat är dåliga. Då kan behandlingen inledas direkt som läkemedelsbehandling av cancer med cytostatika. Den läkemedelskombination som används mest vid äggstockscancer är en kombination av två läkemedel, paklitaxel och karboplatin. Behandlingar ges var tredje vecka. Efter 2–3 cytostatikabehandlingar utvärderar man om man lyckats minska cancermassan genom läkemedelsbehandlingen och om man i detta skede kan utföra den egentliga äggstockscanceroperationen. Denna operation halvvägs in i cytostatikabehandlingen kallas ofta intervalloperation. Principerna för intervalloperationen är desamma som för operationen i början av behandlingarna. Cytostatikabehandlingarna fortsätts ännu efter operationen. Neoadjuvant behandling före operationen är ett alternativ också när något i patientens tillstånd, till exempel att patienten nyligen haft blodpropp eller att patientens allmäntillstånd är dåligt, förhindrar genomförande av en omfattande operation på en gång.
Äldre patienter
Äggstockscancer är i regel mycket mottaglig för cytostatika, i synnerhet för platinaderivat, varav karboplatin är den som används mest. Karboplatin tåls oftast väl. För äldre eller svaga patienter, för vilka en operation skulle vara en betydande påfrestning, kan hela behandlingen genomföras som cytostatikabehandling. Då opererar man endast om något symtom, till exempel risk för igensatt tarm, föranleder operation.