Framfall – orsaker och symtom

Faktorer som belastar bäckenbotten ökar risken för framfall. Graviditeter och förlossningar samt åldrande är de största riskfaktorerna. Övriga riskfaktorer är tungt fysiskt arbete, kronisk hosta, individuell bindvävssvaghet samt övervikt.

Symtom

Framfall av organen i bäckenbotten kan försämra livskvaliteten och symtomen kan begränsa det dagliga livet, exempelvis att klara av arbetet eller att kunna motionera.

Symtombilden varierar beroende på vilken vävnad det är som sjunkit. Typiskt för alla framfall är en känsla av tryck som ofta är lättare på morgonen och besvärligare på kvällen på grund av att man varit upprätt under dagen. Det kan tidvis förekomma smärta i underlivet och ryggen. Framför allt vid framfall utanför slidan kan slemhinnorna irriteras och orsaka smärta och sveda. Beroende på typen av framfall kan det också orsaka problem med att urinera eller tömma tarmen. Framfall kan också leda till svårigheter att ha samlag och därmed påverka sexualiteten negativt.

Läs mer om urinläckage

De vanligaste riskfaktorerna är

  • övervikt
  • situationer som kontinuerligt eller ofta ökar trycket i bukhålan, som
      • tungt fysiskt arbete
      • kronisk hosta/astma
  • individuell bindvävssvaghet, arvsanlag
  • graviditeter och förlossningar
  • åldrande
  • tidigare operationer

När kontakta läkare?

Om framfallet orsakar symtom som försämrar livskvaliteten ska du uppsöka läkare. Med hjälp av spegel kan du själv se och med handen känna framfallet vid slidmynningen. På grund av tyngdkraften är framfallet vanligen tydligare på kvällen. Kom ihåg att det är fråga om en ofarlig åkomma.

Du kan söka vård via hälsostationen eller en privat läkare. Läkaren bedömer behovet av remiss till specialsjukvården.

På läkarmottagningen

Läkaren diagnostiserar framfallet med hjälp av gynekologisk undersökning. Kroppsställning, tid på dygnet (morgon eller kväll) och eventuellt ansträngning före undersökningen påverkar framfallet och därför får patienten krysta hårt vid undersökningen för att framfallets verkliga svårighetsgrad ska kunna fastställas.


Föregående sidaNästa sida