Graviditetshepatos är störningar i leverfunktionen under graviditeten. Orsaken till det här är okänd. Graviditetshepatos kallas också graviditetskolestas.
Hormonella faktorer är avgörande för att graviditetshepatos ska uppstå. Risken för graviditetshepatos är större vid tvillinggraviditet än vid enkelbörd (ett foster). Graviditetshepatos är vanligare på vintern än under andra årstider, orsaken till det här är okänd. För mamman är graviditetshepatos ofarligt, men risken för att fostret ska dö i livmodern är cirka 1 procent. Risken är särskilt förknippad med graviditeter som gått över den beräknade tiden och vid svåra former av sjukdomen som kräver sjukhusvård.
Diagnos görs utgående från symtom och förhöjda värden av gallsyra samt leverenzymer i blodet. Vanligen börjar graviditetshepatos ge symtom i 30-36:e graviditetsveckan. Graviditetshepatos huvudsakliga symtomet är klåda, som håller i sig till graviditetens slut. Huden kan klia över hela kroppen, men oftast är klådan starkast på magen, i händerna och under fötterna. Ofta blir klådan värre på natten och kan göra det svårt att sova. I ett fåtal fall (cirka 2–5 procent) blir huden lätt gul.
När kontakta läkare?
Om du upplever klåda på huden ska du nämna det på rådgivningen. Rådgivningen analyserar nivån av gallsyra och leverenzym med hjälp av laboratorieprov. Om nivåerna är förhöjda, får du remiss till antingen jouren eller moderskapspolikliniken på sjukhus. Om det har konstaterats att din gallsyranivå är förhöjd och du hemma känner babyns rörelser på normalt sätt, kan du vänta på din tid på moderskapspolikliniken. Om fostrets rörelser har minskat, kontakta jouren på förlossningssjukhuset för att få närmare råd.