Utvecklingen av anti-D-antikroppar hos RhD-negativa mammor kan hindras med injektion av anti-D-immunoglobulin, det vill säga anti-D-skydd. Anti-D-immunoglobulinet hindrar att det bildas antikroppar hos mamman, genom att det avlägsnar fostrets röda blodkroppar från mammans blodomlopp innan mammans immunsystem hinner reagera på dem.
Skydd med anti-D-immunoglobulin ges
- Efter förlossningen alltid när den nyfödda är RhD-positiv för att förhindra immunisering i samband med förlossningen. Mamman ges skyddet på förlossningssjukhuset inom 72 timmar efter förlossningen och innan hon åker hem.
- På rådgivningen i graviditetsvecka 28–30 alltid när fostret är RhD-positivt för att hindra immunisering under slutet av graviditeten. Fostrets RhD-faktor undersöks i samma blodprov som tas av RhD-negativa mammor för den andra screeningen av antikroppar i graviditetsveckorna 24–26.
- För alla RhD-negativa mödrar hos vilka fostrets blodgrupp är okänd, i situationer med ökad blödningsrisk. Dessa situationer omfattar, men är inte begränsade till, provtagning av moderkakan, fostervattenprovtagning, yttre vändning av sätesläge, olycka i magområdet eller blödning under graviditeten, missfall efter den åttonde graviditetsveckan, avbrytande av graviditet och utomkvedshavandeskap. Beroende på var vården äger rum erbjuds skyddet på ett sjukhus eller en vårdcentral.
Alla skydd ges oberoende av varandra, det vill säga att om mamman har fått skydd i början av graviditeten, till exempel i samband med fostervattenprov, skyddas hon på nytt i graviditetsveckorna 28–30 och i samband med förlossningen om barnet är RhD-positivt.
Riktlinjerna innehåller information om blodgrupps- och antikroppstester under graviditeten, anti-D-skydd för RhD-negativa mödrar samt uppföljning och behandling av blodgruppsimmuniseringar.