I Finland föds cirka 5–6 procent av alla barn för tidigt. Små prematurer, dvs. barn som föds före graviditetsvecka 32 eller som har en födelsevikt på mindre än 1 500 gram, utgör årligen färre än en procent av alla nyfödda. Deras tillväxt följs upp på rådgivningen och oftast även inom den specialiserade sjukvården. Tillväxten hos barn som föds fullgångna eller lite eller måttligt prematurt följs upp på rådgivningen.
Det som är viktigt att följa upp i prematurbarnets tillväxt är att barnet växer konsekvent. Till en början tittar man också på till exempel viktuppgången som ett eget värde och inte bara i förhållande till längdtillväxten.
Vid ungefär ett års korrigerad ålder börjar man titta på tillväxten i förhållande till arvsmassan, dvs. den förväntade längden. Den förväntande längden är ett beräknat värde som baseras på föräldrarnas längd. Den förväntade längden kan dock skilja sig från barnets faktiska normala längdtillväxt, särskilt om föräldrarna är av mycket olika längd.
Prematurbarnets tillväxt följs upp med hjälp av speciella tillväxtkurvor för prematurer som beaktar hur mycket för tidigt barnet är fött. Mätningarna som gjordes före det beräknade förlossningsdatumet antecknas alltid vid den graviditetsvecka som motsvarar mätningsdagen, och vid 0,0 månader antecknas barnets mått vid det beräknade datumet.
Prematurens normala tillväxt efter sjukhusvården
Vid det beräknade förlossningsdatumet är de flesta barnen normalstora eller har bara små tillväxtrubbningar – deras längd är alltså minst -2 SD på tillväxtkurvan. Relationen mellan längd och vikt är oftast också normal (± 20 procent).
Om barnet är litet vid det beräknade förlossningsdatumet brukar man vanligtvis se en tydlig tillväxtspurt under det första året. Då går barnets relativa längd uppåt på kurvorna mot storleken enligt arvsmassan. Tillväxtspurten är starkast under den tidiga barndomen, men sker i viss mån ända fram till skolåldern.
Huvudomfånget bör växa i jämn takt i relation till längden. I början är huvudets relativa storlek ofta aningen större än den relativa längden i synnerhet hos barn med en tillväxtrubbning. Huvudomfånget ska växa jämnt och följer vanligtvis samma eller nästan samma kurva. En långsam eller för snabb tillväxt av huvudomfånget är båda avvikande och kan kräva närmare utredning.
Den normala relationen mellan längd och vikt varierar mellan -20 procent och +20 procent, och en del prematurbarn är smala. En relation mellan längd och vikt på till exempel -10 procent är därmed normal och betyder inte att barnet är underviktigt.
När ska man oroa sig över prematurbarnets tillväxt?
- Barnets absoluta vikt (i kilogram) ökar inte.
- Barnets huvudomfång börjar växa klart mycket snabbare på kort tid utan någon övrig tillväxtspurt.
- Barnets huvudomfång växer långsammare.
- Det relativa huvudomfånget är klart mindre än den relativa längden.
- Barnets relation mellan längd och vikt är mindre än -20 procent.
- Barnets relativa längd går klart neråt (längdkurvan vänder nedåt).