Astma i god balans behandlas inom den öppna hälsovården, alltså på rådgivningen eller den egna hälsostationen. Svår astma tenderar att förvärras och lindrig astma att förbli oförändrad eller förbättras under graviditeten. Före kontrollbesöken är det viktigt att göra symtom- och PEF-uppföljning och vid behov spirometri också under graviditeten.
Rådgivningen skickar den blivande mamman till konsultation med en specialist på inre medicin på moderskapspolikliniken, om det är fråga om svårbehandlad astma, symtomen ökar vid lindrig eller medelsvår astma och/eller PEF-värdena sjunker. Vid svår astma gör det egna områdets lungpoliklinik en bedömning av lämpligt doseringssätt av medicineringen och om medcineringen kan tas under graviditeten, samt planerar uppföljningsbesök under graviditeten.
Astman är i god balans när man tål normal belastning och inte har torr irritationshosta eller slembildning och inga symtom på natten. Vid god balans behöver man utvidgande medicin högst en gång i veckan eller mer sällan och PEF-värdenas dygnsvariation är under 20 procent.
Behandling
Medicineringen av astman fortsätter i regel som före graviditeten. Alla inhalerade astmamediciner som behövs kan och ska användas under graviditeten. Astmainflammationen behandlas och förebyggs med inhalerade kortikosteroider. Kortikosteroidbehandlingen ordineras alltid av en läkare med hänsyn till hur långt graviditeten kommit. Försämringsperioder behandlas på vanligt sätt. Faktorer som försämrar astman, som tobaksrök, ska undvikas. Rökning är skadligt för både mamman och fostret. Mammans rökning ökar barnets risk att insjukna i astma. Vaginal förlossning orsakar inte symtom på ansträngningsastma. Under amning behandlas astma som vanligt. Under intravenös astmamedicinering avbryts amningen tillfälligt.