Det är viktigt för fostrets normala utveckling att mamman får tillräckligt folat (vitaminform som fås i maten) och folsyra (vitaminform som fås i vitaminpreparat).

Man ska börja med folsyratillskott redan några månader innan man blir gravid, det vill säga i praktiken när man börjar fundera på att skaffa barn. För att folsyran ska göra så stor nytta som möjligt, är det bäst att börja ta tillskott regelbundet redan några månader innan man blir gravid. Då är folsyranivån tillräckligt hög när fostrets organ börjar bildas.

Alla kvinnor i Finland som planerar att skaffa barn rekommenderas att ta 400 mikrogram folsyratillskott om dagen, men i vissa fall rekommenderas en större dos från att man planerar graviditet och till graviditetsvecka 12. Sådana specialfall är exempelvis om mamman använder epilepsimedicin (1000–4000 mikrogram (1–4 mg) folsyra) eller om det har förekommit neuralrörsdefekt i den närmaste släkten (4000 mikrogram (4 mg) folsyra).

Från graviditetsvecka 12 och framåt rekommenderas inte doser över 400 mikrogram.

Missbildningar uppstår även naturligt, för fostrets organutveckling är en mycket komplicerad process. Missbildningar är relativt vanliga. Tre barn av hundra som föds har någon typ av allvarlig missbildning.

Det beräknas att så många som tjugo av hundra konstaterade graviditeter slutar i missfall.

Enligt vissa studier kan rikligt alkoholbruk när man planerar en graviditet försämra fertiliteten. Graviditeten har börjat redan innan mensen uteblir och innan man kan göra ett pålitligt graviditetstest, så det är bäst att helt undvika alkohol när man försöker blir gravid.

Det finns ingen känd säker gräns för alkoholbruk under graviditeten. Alkoholen strömmar fritt genom moderkakan till fostret och fostret har lika stor alkoholhalt i blodet som mamman. Individuella genetiska skillnader i alkoholens nedbrytning och fostrets känslighet inverkar på vilka skador alkohol kan åstadkomma och vem som drabbas av dem. Det säkraste alternativet är att helt låta bli att använda alkohol ända från att man planerar graviditet och under hela graviditeten.

Alkohol är skadligt för fostret under hela graviditeten och man ska inte använda alkohol under något skede av graviditeten. Fostrets centrala nervsystem utvecklas under hela graviditeten och är känsligt för alkoholskador från den tidiga graviditeten och ända till förlossningen. Alkohol bromsar också upp fostrets tillväxt. Alkohol ökar risken för missbildningar och är en av de största orsakerna till fördröjningar i utvecklingen. Svårighetsgraden hos utvecklingsfördröjningar kan variera från lättare inlärnings- och beteendestörningar till grav utvecklingsstörning. Mammans rikliga och/eller regelbundna alkoholbruk under graviditeten kan i värsta fall orsaka fetalt alkoholsyndrom, FAS, hos fostret. Fetalt alkoholsyndrom är en fosterskada som omfattar litet huvud, fördröjd och långsam tillväxt samt typiska avvikande ansiktsdrag.

Alkoholhalten i bröstmjölken motsvarar halten i mammans blodomlopp. Om du dricker alkohol vid enstaka tillfällen utsätts barnet för en liten mängd, men ofta återkommande eller rikligt alkoholbruk kan utsätta barnet för en skadlig mängd alkohol. Barnets centrala nervsystem utvecklas kraftigt under de första levnadsåren och alkohol är speciellt skadligt för nervsystemets utveckling.

Alkoholen försvinner småningom ur mjölken tillbaka till mammans blodomlopp därifrån den bryts ner i levern. Mjölken behöver alltså inte pumpas bort, men för att minimera risken att barnet utsätts för alkohol, är det bra att vänta 2–3 timmar innan du ammar efter ha druckit en alkoholportion. Återkommande eller rikligt alkoholbruk under amningen kan skada barnets utveckling. Mammans berusning är i sig en klar risk för barnets välmående. Du ska undvika återkommande eller rikligt alkoholbruk så länge du ammar.

Nej. I verkligheten hämmar alkohol mjölkproduktionen, eftersom den hindrar utsöndringen av hormonet oxytocin och därmed mjölkutsöndringen. Återkommande eller rikligt alkoholbruk under amningen kan skada barnets utveckling.

Cirka 15 % av alla gravida kvinnor i Finland röker under något skede av graviditeten. Det är mycket fler än i övriga Norden och antalet ha inte minskat alls under mer än 30 år.

Av de tusentals kemikalier som tobak innehåller går flera genom moderkakan och kan vara skadliga för fostrets normala utveckling. Utöver omedelbara risker (missfall, fostrets tillväxtstörning, fosterdöd, för tidig födsel samt för tidig moderkaksavlossning, problem hos den nyfödda) innebär rökning under graviditeten också konsekvenser för barnets hälsa i ett längre perspektiv.

Rökning kan öka risken för astma, övervikt under barndomen, vuxendiabetes, olika inlärningssvårigheter, hyperaktivitet och beteendestörningar. Därtill har det bevisats att mammans rökning under graviditeten kan försvaga pojkars fertilitet.

Influensavaccin rekommenderas åt alla gravida oavsett i vilket skede graviditeten är. Vaccinering under graviditeten med andra vaccin som innehåller inaktiva smittämnen kan övervägas fall för fall. Gravida vaccineras vanligen om de har utsatts för smitta (t.ex. hepatit B), reser till högriskområden (t.ex. hepatit A, japansk hjärnfeber, rabies) eller de på grund av en grundsjukdom hör till en medicinsk riskgrupp.

Vaccin som innehåller levande mikroorganismer ska inte ges åt gravida (MPR, vattkoppor), med undantag för vaccin mot gula febern som kan ges om den gravida inte kan undvika att resa till ett riskområde. Vaccinets levande smittbärare kan i teorin gå igenom moderkakan och infektera fostret. Det försvagade röda hund-viruset i MPR-vaccin har bevisats överföras till fostret, men ingen risk för fosterskador har konstaterats på grund av överföringen. Det rekommenderas också att man har en månads karenstid efter vaccinering med levande smittämnen och innan man blir gravid.

Vaccin med levande, försvagat smittämne som getts av misstag under karenstiden eller graviditeten utgör ingen orsak att överväga att avbryta graviditeten.

Vaccinationer som ingår i vaccinationsprogrammet kan tas normalt fastän man ammar och oavsett barnets ålder. Också vaccin som behövs för resor kan tas medan man ammar.

Det finns inga officiella rekommendationer för användning av hårfärg under graviditeten, men det är bra att undvika färgning alltför ofta. Lite av färgen som appliceras i hela håret kan absorberas genom hårbottnen, så man ska undvika att använda sådan eller bara använda helfärg sporadiskt. Vid färgning med slingor kommer färgen sällan i beröring med huden, så risken för att fostret utsätts är mindre. Därför rekommenderas att man hellre väljer slingor än helfärg under graviditeten.

Konstnaglar och fransförlängning orsakar i sig ingen särskild risk för fostret, men vid upprepad användning och underhåll kan fostret potentiellt utsättas för skadliga ämnen. Därför är det bättre att undvika att ta konstnaglar och fransförlängning under graviditeten.