Vad menas med graviditetsdiabetes?

Graviditetsdiabetes konstateras med hjälp av två timmars sockerbelastningstest och ett enda avvikande värde i det räcker för diagnos. I Finland förekommer graviditetsdiabetes vid 12 procent av alla graviditeter. Faktorer som ökar sannolikheten för att graviditetsdiabetes bryter ut är bland annat mammans övervikt, över 40 års ålder och polycystiskt ovariesyndrom.

Den vanligaste orsaken till graviditetsdiabetes är otillräcklig insulinproduktion i förhållande till kroppens ökade behov. Till följd av det blir blodsockernivån högre än normalt hos mamman, men också hos fostret, eftersom sockret går igenom moderkakan.

När mamman har förhöjd blodsockernivå överförs mer glukos än vanligt till fostret, vilket i sin tur ökar fostrets insulinutsöndring. Höga glukos- och insulinhalter hos fostret leder till att barnet blir stort (makrosomi) och det kan orsaka problem vid förlossningen och öka risken för förlossningsskador. Vid makrosomi har fostret också större risk för kronisk syrebrist. Mammans dåliga sockerbalans gör att fostrets lungor utvecklas långsammare och då ökar risken för andningssvårigheter hos det nyfödda barnet.

Efter födseln har barn till diabetikermammor ofta för låga blodsockervärden som kräver specialvård och barnet har en förhöjd risk att insjukna i metabolt syndrom. Den väntande mamman har en högre risk att få förhöjt blodtryck och preeklampsi (havandeskapsförgiftning) under graviditeten.

Faktorer som ökar benägenheten att få graviditetsdiabetes är mammans övervikt (viktindex över 25 kg/m² i början av graviditeten), över 40 års ålder, polycystiskt ovariesyndrom, tidigare barn med födelsevikt över 4 500 g, fostret är större än normalt för graviditetsfasen (makrosomi), diabetes typ 2 i den närmaste släkten (egna föräldrar, mor- eller farföräldrar eller syskon), glukos i urinen eller graviditetsdiabetes under tidigare graviditet.

Läs mer:

Graviditetsdiabetes (Terveyskirjasto) på finska

Graviditetsdiabetes (Diabetesförbundet i Finland) på finska

Graviditetsdiabetes (Potilaan Lääkärilehti) på finska

Diagnos av graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes diagnostiseras med hjälp av ett två timmars glukos- det vill säga sockerbelastningstest. Numera görs sockerbelastningstest på nästan alla väntande mammor. Undantag är normalviktiga förstföderskor som är under 25 år och inte har diabetes typ 2 i den närmaste släkten. Sockerbelastningstest görs inte heller om det är fråga om en normalviktig, under 40 årig omföderska som inte har haft graviditetsdiabetes och vars tidigare barn inte har varit makrosomt.

I regel görs sockerbelastningstestet i graviditetsvecka 24–28. Om den gravidas risk att insjukna bedöms vara stor (viktindexet BMI är minst 35 kg/m2, har tidigare haft graviditetsdiabetes eller har konstaterats ha polycystiskt ovariesyndrom, socker i urinen har konstaterats i början av graviditeten eller det finns diabetes typ 2 i den närmaste släkten), görs testet redan i graviditetsvecka 12–16. Om resultatet är normalt, görs testet på nytt i graviditetsvecka 24–28. Belastningstest med avvikande resultat görs inte på nytt.

Blodsockeruppföljning – Hur förbereda sig på sockerbelastningstestet?

Sockerbelastningstestet görs vid ett laboratorium, dit rådgivningen skriver en remiss. Det är viktigt att i minst tre dagar före sockerbelastningstestet äta minst 150 gram fiberrika kolhydrater per dag (t.ex. 3 dl havregrynsgröt, 4 skivor rågbröd/annat fullkornsbröd, 3 portioner frukter/bär, 2 dl kokt fullkornsris/fullkornspasta). Kvällen före testet äts en måltid som innehåller cirka 30-50 gram kolhydrater (t.ex. 2 skivor rågbröd eller annat fullkornsbröd, bredbart växtoljebaserat fett, ost/pålägg med låg fetthalt, grönsaker, 2 dl mjölk). Före provet ska man inte äta på 10–12 timmar. Vatten får man dricka. Man ska undvika fysisk ansträngning, icke-nödvändiga mediciner och rökning före provet.

Undersökningen börjar kl. 7–9 på morgonen. Först tas ett blodprov (0-prov) och därefter dricker man under fem minuter 300 ml vatten som innehåller 75 gram glukos. Så väntar man och nya blodprov tas om 1 och 2 timmar (1 h- och 2 h-proven). Man ska alltså reservera tillräckligt med tid för testet.

Avvikande gränsvärden för sockerbelastningstest under graviditeten är: fastevärde 5,3 mmol/l, värde efter en timme 10,0 mmol/l och efter två timmar 8,6 mmol/l. Om ett enda av de tre värdena är lika stort eller större än det givna gränsvärdet har man graviditetsdiabetes.

Alla mediciner som man tar ska antecknas. Bland annat betablockerare, glukokortikoider och antidepressiva läkemedel kan påverka testresultatet. Också eventuella infektioner och akut stress ska antecknas. Man ska sitta stilla under testet och man får inte röka. Vatten kan man dricka enligt behov.

Uppföljning av blodsockernivån efter diagnos av graviditetsdiabetes

Om sockerbelastningstestet visar avvikande värden, ger rådgivningen så snabbt som möjligt råd för kostbehandling och motion samt blodsockeruppföljning åt den väntande mamman. Rådgivningen ger en blodsockermätare för uppföljning av blodsockret hemma. Kostbehandlingen är tillräckligt effektiv om blodsockrets (glukos i plasma) fastevärde är under 5,5 mmol/l och värdet efter måltid är under 7,8 mmol/l (en timme efter avslutad måltid). Den gravida får remiss till specialsjukvården om värdena fortsätter att överskrida de ovan nämnda eller om fastevärdet vid sockerbelastningstestet är 6 mmol/l eller mer, eller värdet efter 2 timmar är över 11 mmol/l.

Behandling av graviditetsdiabetes

Målet med behandlingen av graviditetsdiabetes är att få mammans blodsocker att hållas på normal nivå under hela graviditeten och att hindra uppkomsten att makrosomi och förlossningskomplikationer. Hörnstenen i behandlingen är att mamman själv följer upp sitt blodsocker. Den primära behandlingen är att äta rätt och motionera tillräckligt. Viktökningen under graviditeten ska hållas måttlig. Med de här åtgärderna försöker man förebygga och senarelägga behovet av att börja med läkemedelsbehandling (insulin- eller tablettbehandling). Om det inte går att få en tillräckligt bra sockerbalans med bara kostbehandling (fastevärdet kontinuerligt 5,5 mmol/l eller mer eller värden en timme efter måltid 7,8 mmol/l eller mer), behövs medicinering. Läkemedlen som används är antingen metformintabletter, insulininjektioner eller både och. Cirka 15 procent av alla väntande mammor med graviditetsdiabetes behöver läkemedelsbehandling. Medicineringen avslutas i samband med förlossningen.

Tips för att undvika fallgropar i sockeruppföljningen

Principer för de dagliga måltiderna:

• Ät fyra huvudmål och 1–2 mellanmål om dagen.
• Ät regelbundet, så blir du inte så hungrig och portionerna hålls små.
• Om du är väldigt hungrig, öka hellre mängden protein än kolhydrater. Bra proteinkällor är t.ex. baljväxter, kött, fisk, kyckling, ägg, magra ostar och pålägg, grynost, kvark.
• Ät grönsaker vid varje måltid. Välj fullkornsprodukter när du äter spannmål.
• Med en salladsmåltid kan du äta 1–2 skivor fullkornsbröd (inte vetebröd).
• Ät bara små portioner av potatis, pasta och ris. Välj fullkornspasta och fullkornsris.
• Drick högst 6 dl (3 glas) mjölk om dagen.
• Välj mjuka fetter, t.ex. matolja, i stället för smör.
• Ät 3–4 medelstora frukter eller bärportioner (1–1,5 dl) om dagen (en i gången, perfekt mellanmål).
• Ät inte efterrätter!
• Se till att få tillräckligt med kolhydrater, minst de rekommenderade 150 g/dygn (rekommendation i God medicinsk praxis).
• Välj helst långsamma kolhydrater, t.ex. fullkornsprodukter, råa grönsaker, frukter och bär.
• Drick mycket vatten, 1,5–2 l utöver måltidsdryckerna!