Hepatit

Hepatit är leverinflammation orsakad av virus. De vanligaste typerna är hepatit A, B och C.

Hepatit A

Hepatit A kallas också gulsot och är en leverinflammation orsakad av virus. Den smittar via vatten och mat som förorenats av avföring.

Hepatit A är mycket vanligt och man ska tänka på att det finns en risk att smittas speciellt i länder söder och öster om Medelhavet, i Ryssland, de baltiska länderna och i utvecklingsländer. Det är viktigt med god handhygien i samband med måltider och toalettbesök.

Symtom på hepatit A är feber, trötthet, illamående och diarré samt att huden och ögonvitorna blir gula. Sjukdomen kan orsaka bara få symtom, men också symtomfria personer sprider viruset. Sjukdomen leder mycket sällan till en farlig funktionsstörning i levern. Sjukdomen går vanligen över av sig själv på 2–4 veckor, men symtomen kan hålla i sig längre. Om man väl haft sjukdomen en gång är man immun för resten av livet. Det går att skydda sig mot hepatit A med vaccin (Havrix) som ges i två doser. Skyddet håller i minst 30 år, eventuellt hela livet. Vaccinet kan också ges till gravida, om det finns en uppenbar smittorisk. Det kan också ges efter att man utsatts för smitta och effekten är utmärkt om det har gått mindre än två veckor efter smittan.

Hepatit A överförs inte till fostret och det finns inget behov av speciell uppföljning under graviditeten. Det finns inget hinder för amning.

Hepatit B

Hepatit B är en leverinflammation orsakad av virus. Den smittar vid oskyddad sex samt genom blod, t.ex. om man använder samma nålar och sprutor som någon med sjukdomen eller om man sticker sig i misstag på en förorenad nål. Hepatit B kan också smitta från mamman till fostret under graviditeten.

De flesta som smittats är symtomfria i den första fasen. Vissa kan få illamående, diarré/kräkningar eller magont samt huden och bindehinnorna kan bli gula. Också muskel- eller ledsmärtor kan förekomma. Symtomen går oftast över på några veckor och av alla som smittats blir under fem procent bärare av viruset. I mycket sällsynta fall leder sjukdomen till svår leversvikt. Hepatit B är en av de smittsamma sjukdomar som screenas i början av graviditeten. Om mamman konstateras ha antikroppar, men mängden virus i blodet är liten, följs graviditeten upp på vanligt sätt vid rådgivningen. Om virusmängden är stor, får mamman medicinering mot viruset under graviditeten för att hindra smitta till fostret.

Vid förlossningen försöker man undvika att barnet kommer i kontakt med mammans blod eller sekret. Den nyfödda vaccineras genast efter förlossningen och vaccinets effekt är cirka 85–90 procent. Mammans egen medicinering hindrar inte amning om barnet har vaccinerats.

Hepatit C

Hepatit C är en leverinflammation orsakad av virus. Den smittar lätt t.ex. via smutsiga nålar. Det är mer sällsynt att man smittas via sex. Sjukdomen konstateras genom att analysera för antikroppar i blodet.

Hepatit C orsakar i regel få symtom. Vissa smittade kan dock som första symtom ha magont, illamående eller gulhet. Kronisk infektion ökar risken för levercirros och levercancer.

Sjukdomen kan gå över av sig själv. Den kan också behandlas med en kombination av interferon och virushämmande medicin, som är effektivt.

Hepatit C hör inte till de smittsamma sjukdomar som screenas på rådgivningen. Prov tas av mammor som hör till en riskgrupp, t.ex. användare eller tidigare användare av intravenösa droger. Om analysen för antikroppar är positiv, sänds mamman till sjukhusets moderskapspoliklinik för uppföljning. Hepatit C kan smitta under graviditeten eller förlossningen, men smittorisken är dock liten. Sjukdomen påverkar inte graviditetens förlopp. Virusmängden testas i slutet av graviditeten och under förlossningen försöker man undvika att barnet kommer i kontakt med mammans blod. Kejsarsnitt minskar inte smittorisken.

Amning är i regel tillåten om bröstvårtorna är hela. Mamman kan inte donera bröstmjölk.

Läs mer:

Hepatit (Terveyskirjasto) på finska


Föregående sidaNästa sida