Barnsjukdomar

Under graviditeten kan det förekomma olika så kallade barnsjukdomar, som vattkoppor, femte sjukan eller höstblåsor. Vattkoppor kan vara en svår sjukdom för gravida, medan exempelvis höstblåsor anses vara ofarliga för graviditeten.

Vattkoppor

Vattkoppor orsakas av viruset Varicella zoster (VZV) som hör till herpesgruppen. Vattkoppor är den primära infektionen som viruset orsakar och bältros uppkommer när viruset aktiveras på nytt. Eftersom vattkoppor är mycket smittsamma har de flesta finländare haft sjukdomen som barn. Uppskattningsvis 3–5 procent av den vuxna befolkningen är seronegativa, det vill säga att de inte har haft sjukdomen. Symtomen är feber, huvudvärk och kliande blåsor. När man har haft vattkoppor är man immun resten av livet.

För gravida kan vattkoppor vara en svår sjukdom, och ska därför behandlas med läkemedlet aciklovir. Aciklovir är ofarligt i alla skeden av graviditeten. Om den gravida kommer i kontakt med någon som har vattkoppor och inte vet om hon haft sjukdomen, finns det skäl att på rådgivningen analysera antikroppar mot vattkoppor.

Varicella zoster är ett teratogent virus, det vill säga att det har en skadlig inverkan på fosterutvecklingen, men hur skadligt det är beror på graviditetsfasen. I början av graviditeten är risken för missfall stor. Fram till ungefär 20:e graviditetsveckan är risken för skador, missbildningar och/eller medfött varicellasyndrom cirka 1–2 procent. Om den väntande mamman insjuknar i vattkoppor före graviditetsvecka 24, kan det efter sjukdomen göras en strukturundersökning av fostret på moderskapspolikliniken och efter övervägande utreda fostrets eventuella insjuknande med hjälp av fostervattenprov. Medfött varicellasyndrom är en allvarlig sjukdom med dålig prognos. Viruset orsakar skador i centrala nervsystemet, vilket leder till grav utvecklingsstörning och därtill kan det förekomma underutveckling i benstommen och muskelvävnaderna, synproblem och svår ärrbildning i huden. Efter 24:e graviditetsveckan finns vanligen ingen risk för missbildningar, men däremot risk för en för tidig förlossning. Om mamman har en infektion nära förlossningen, orsakar det en infektionsrisk på 40–60 procent för fostret.

 

Vem ska du kontakta om du misstänker smitta?

  • Om du inte har haft, eller inte vet om du har haft, vattkoppor och du har träffat någon som har vattkoppor, ska du kontakta rådgivningen. Rådgivningen analyserar vattkoppsantikropparna.
  • Om provet visar att du har haft vattkoppor, behövs inga fortsatta åtgärder och fostret kan inte skadas.
  • Om provet visar att du inte har haft vattkoppor, ska du inleda en veckas medicinering som hämmar virusutsöndringen. Ett nytt prov för antikroppsanalys tas två veckor senare.
  • Om det andra provet är negativt, behövs ingen fortsatt undersökning.
  • Om det andra provet är positivt, skickar rådgivningen dig för fortsatta undersökningar till moderskapspolikliniken.

Femte sjukan

Femte sjukan, som orsakas av parvovirus B19, är en barnsjukdom som förekommer i synnerhet på våren. Små epidemier bryter ut på daghem och i skolor. Femte sjukan är i regel en lindrig sjukdom som oftast är symtomfri hos vuxna. Parvoviruset överförs inte särskilt lätt och en bra handhygien minskar smittorisken. Barn har röda utslag som typiskt börjar i ansiktet. Övriga symtom är huvudvärk, halsont och muskelvärk. Vuxna kan ha ledsymtom. Inkubationstiden är 6–16 dygn och smittsamheten går över när utslagen bryter ut, det vill säga att smittan överförs innan de typiska symtomen uppkommer. Hos vuxna är det svårt att fastställa när man insjuknat eftersom inga symtom vanligen visar sig. Om gravida utsätts för femte sjukan analyseras blodprov för antikroppar. I Finland har cirka 50–60 procent av alla gravida haft femte sjukan före graviditeten. Femte sjukan diagnostiseras genom antikroppsanalys. Om mamman infekteras under graviditeten överförs parvoviruset till fostret i cirka 30 procent av fallen. Infektion i början av graviditeten medför en missfallsrisk på cirka 5–10 procent. Viruset orsakar anemi hos fostret genom att förstöra röda blodkroppars förstadier. Under graviditetens första halva finns det en risk på 10 procent för svår anemi hos fostret som leder till döden. Prognosen förbättras avsevärt efter 20:e graviditetsveckan och att insjukna efter graviditetsvecka 24 orsakar vanligen inga problem för fostret. Om mamman diagnostiseras med femte sjukan i graviditetsvecka 12–24 följs fostrets läge upp med ultraljudsundersökningar på moderskapspolikliniken för att se om det eventuellt insjuknat och utvecklat anemi.

Kontakt med femte sjukan på jobbet

Om den gravida kommer i kontakt med femte sjukan (t.ex. med någon som har sjukan innan utslagen har brutit ut), görs en antikroppsanalys. Om mamman har antikroppar, kan hon fortsätta på jobbet. Om mamman är seronegativ (saknar antikroppar), gör arbetshälsovårdsläkaren en riskbedömning enligt det specifika läget.

Vid epidemier på daghem har de anställda redan utsatts för viruset innan femte sjukan kan konstateras. Därför anses det inte vara någon tydlig nytta med att gravida som inte har antikroppar i blodet (seronegativa) sjukskrivs för att undvika smitta. Arbetshälsovårdsläkaren kan dock överväga överföring till andra uppgifter eller andra åtgärder, eller eventuellt också specialmoderskapsledighet. God handhygien är viktig.

Hos seronegativa (saknar antikroppar i blodet) gravida som ständigt utsätts för viruset, t.ex. anställda på daghem under epidemier, ska antikropparna analyseras med 2–3 veckors mellanrum, tills epidemin är över (1–2 månader).

Om en färsk smitta konstateras, skriver rådgivningen en remiss till moderskapspolikliniken, som arrangerar screening för att upptäcka tecken på sjukdom och eventuell anemi hos fostret.

 

Vem ska du kontakta om du misstänker smitta?

  • Om du inte har haft, eller inte vet om du har haft, femte sjukan och du har träffat någon som har femte sjukan, ska du kontakta rådgivningen. Rådgivningen analyserar antikroppar mot parvoviruset i ditt blod.
  • Om provet visar att du har haft femte sjukan, behövs inga fortsatta åtgärder och fostret kan inte skadas.
  • Om provet visar att du inte har haft femte sjukan, ska en ny antikroppsanalys göras två veckor senare.
  • Om analysen visar att du eventuellt har en färsk infektion, skriver rådgivningen en remiss åt dig för fortsatta undersökningar vid moderskapspolikliniken.
  • Vid misstanke om att du har femte sjukan behöver du inte kontakta jouren.

Höstblåsor

Höstblåsor är en sjukdom som orsakas av enterovirus (över 60 olika virus) och ger feber, utslag och blåsor i munnen, på händerna och fötterna samt på andra ställen på kroppen. Höstblåsor förekommer i små epidemier oftast på sensommaren och hösten. Inkubationstiden är 3–7 dygn från smittan. Viruset överförs genom både luftvägssekret och avföring, så god handhygien är viktigt för att förebygga sjukdomens spridning. Höstblåsor orsakar bara sällan problem med tanke på graviditet. Om en nyfödd smittas, varierar sjukdomsbilden från lindrig feber till svår allmän infektion. Hos det största flertalet av nyfödda är sjukdomen dock lindrig och går om inom några dagar.

Mässling

Vaccineringen mot mässling inleddes 1975 och blev en del av MPR-vaccinet 1982. Tack vare det omfattande vaccinskyddet är mässling ovanligt i Finland. Men det förekommer fortfarande mycket mässling på andra håll i världen. Mammans mässling kan leda till missfall, för tidig förlossning eller fosterdöd, men den orsakar inte organskador.

Röda hund

Röda hund eller rubella är en mycket farlig sjukdom för gravida, eftersom den är en av orsakerna till de svåraste utvecklingsstörningarna hos fostret. Vaccineringen mot röda hund inleddes 1975 och blev en del av MPR-vaccinet 1982. Röda hund förekommer dock fortfarande även i Europa. Symtomen är ofta rätt så lindriga med lätt feber, huvudvärk, irritation i ögonens bindehinna, svullna lymfkörtlar och ljusa utslag. Också ledsymtom kan förekomma i synnerhet hos vuxna kvinnor. Inkubationstiden är 14–21 dygn, men viruset börjar smitta redan några dagar innan symtomen bryter ut och är smittsamt i en vecka efter det. Mammans infektion sprids till fostret genom moderkakan. Om mamman insjuknar under graviditetens första tredjedel smittas över 80 procent av fostren. Cirka hälften av fostren utvecklar rubellasyndrom, som omfattar hörselskada, starr, medfödda hjärtfel och symtom i centrala nervsystemet, som intellektuell utvecklingsstörning. Efter den andra graviditetstrimestern är medfödda organskador ovanliga.

Tredagarsfeber

Tredagarsfeber är en lindrig barnsjukdom som orsakas av viruset HHV-6. Primär infektion hos vuxna är ovanlig, eftersom så många som 90 procent har haft sjukdomen före lekåldern. Sjukdomen har inte konstaterats orsaka fosterkomplikationer.


Föregående sidaNästa sida